En bit av mig fattas

20130219-114142.jpg Är man runt 15-16 eller yngre har man faktiskt inget tydligt minne av 11 september 2001. Det var det första som slog mig när jag läste David Levithans ”En bit av mig fattas” som handlar om tre ungdomar i New York och hur de påverkas av 11:e september, både just under dagen men även en tid efter.

Jag däremot kommer ihåg den dagen med kuslig exakthet. Jag hade kommit hem från Komvux och gick ner i tv-rummet hos mina föräldrar eftersom jag fortfarande bodde hemma och satte på TV:n och det enda som visades var nyheter om att ett plan kraschat in i World Trade Center. En kort stund senare kom bilderna på när det andra flygplanet träffade.

Jag älskar New York. Jag och min vän Jonas var där 1998, dvs tre år tidigare och har fortfarande vänner där. Vi var aldrig uppe i WTC, men vi åkte förbi i vår taxi på vägen till vårt hotell och jag minns att jag tänkte ”vilka höga hus”. Jag minns också emailet från min vän Julianne som sa att de mådde bra, men att de såg röken och kände lukten hela vägen ut där de bodde på Long Island.

Därför känns det speciellt att läsa boken. Levithan var själv i staden när det hände, och hans korta bok om Claire, Peter och Jasper och deras upplevelser känns otroligt trovärdig och upplevd, snarare än berättad. Och det är nog för att det är så.

Det är kanske inte hans bästa bok, men det är en viktig bok, inte minst som nutidshistoria. Läs den, vare sig du kommer ihåg händelserna eller inte.

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: