Plötsligt händer det

Jag vet inte varför, men det tog TRE försök innan jag kunde ta mig igenom Cirkeln, första boken i Engelsforstrilogin. Varför vet jag inte riktigt. Det kändes ju i teorin som att jag borde älskat den från första stund. en svensk mashup av X-Men och Buffy liksom, av två författare som jag alltid tyckt verkat riktigt bra och sympatiska och som har samma populärkulturella preferenser som jag själv.

Men det gick ju inte.

Jag gillade inte språket. Eller karaktärerna (det var till och med så att jag inte gillade vad de hette!). Eller storyn.

Så jag lade ner.

Men det kändes hela tiden som att jag borde gilla det. Vad var det jag missade? Alla andra älskar ju serien?

Och försökte igen. Kom några kapitel längre.

Och lade ner igen.

Men så kom tredje boken ut och jag läste om den ÖVERALLT. Och tänkte att, nä vad tusan.

Och försökte än en tredje gång.

Och då lossnade det. Jag vet inte varför, vad som var skillnaden den här gången jämfört med de första försöken förutom tid och att jag för första gången läste den i fysisk form och inte på iPaden. Och då ska det tilläggas att då har jag ändå läst samtliga Game of Thrones på iPaden, så jag är van att ta mig igenom böcker i elektronisk form.

Så under november/december brände jag igenom samtliga böcker i rekordfart, och tycker nu att trilogin är helt stundtals helt fantastisk, spännande, underhållande. En del av min ursprungliga kritik lever kvar, men samtidigt känns det som att både Eld och Nyckeln är så mycket bättre böcker i allmänhet att det på nåt sätt tar udden av mitt gnäll.

Skam den som ger sig!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: