Ur mitt perspektiv

Jag är rätt ensam om det här. Självklart finns det andra, jag har väl bara inte hittat så många än. Men just därför tycker jag att det är så förbannat intressant att hitta artiklar om andra killar/män som läser YA, som artikeln ”Men should be able to read YA, too” av Rob Moran på Daily Life. Eller för den delen bloggen Real men read YA som dessutom nämns i artikeln. Läs till exempel bloggposten ”What the hell is this?” där. Jag kanske inte håller med om allt som de två herrarna skriver, eller ens känner igen allt, men det spelar mindre roll. Det handlar ändå om något jag håller på med.

Men som sagt, jag känner inte igen allt. Det här har jag till exempel aldrig upplevt:

I decided to read another YA book.  I swallowed my pride and took the long walk from the Wal-Mart book section to the cash register.  I swear everyone was looking at me.  I even had the cover up against my body so no one could see what I was buying, but they knew…they knew.

After seeing the teenage girl in the flowing red dress on the cover, then verifying that I wasn’t on the local sex offender registry, Cash Register Lady sold me the book.  I quickly hid the book inside the nearly transparent Wal-Mart bag and exited the building.  I used a different exit to throw the cameras off. (Aaron Bergh)

När jag sitter och läser på bussen så är det ingen som höjer på ögonbrynen. De skulle behöva lyfta blicken från mobiltelefonerna i så fall. Jag har utan problem kunnat läsa ”The fault in our stars” och ”Eleanor & Park” utan att nån tittat konstigt på mig. Inte ens när man går in i bokhandeln eller biblioteket och kikar på vad som finns på ”Unga vuxna”-hyllan är det nån som bryr sig.

Eller så är det bara jag som inte märker det? Så bra för mig i så fall.

Egentligen känner jag väl att det inte spelar nån roll vad det är jag läser, bara det är nåt jag är intresserad av eller nyfiken på. Det är lite som Moran skriver:

I mean, what’s really the difference between reading respected youth-oriented classics like Salinger’s Catcher In The Rye or Sagan’s Bonjour Tristesse and modern youth novels like Green’s Paper Towns or Chbosky’s The Perks Of Being A Wallflower? It’s basically just the shelf section of the bookshop.

Jag gör det här så länge jag tycker det är roligt. Så länge det ger mig något. Målet med den här bloggen har aldrig och kommer inte att vara nåt annat än ett sätt för mig att fundera och tänka på de böcker jag läst. Att ge mitt perspektiv på böckerna.  Ja, det finns ett visst mått av selektering. Jag har läst, och kommer att läsa, böcker som kanske inte passar in på bloggen, men det är bara att gilla läget. De dyker upp under ”Läst-listan” ändå om någon är nyfiken.

Men det är ju kul att ni tittar in!

 

Annonser

One thought on “Ur mitt perspektiv

  1. Daniel skriver:

    Bra så! Fortsätt läsa precis vad du vill och uppskattar. Jag läser allt från romaner, fakta, SF, ungdomsböcker och grafiska romaner (serier). Jag skäms inte alls! Dessutom läser jag gärna på bussen så skolungdomarna ser att mannen där han läser ju jämt… Har faktiskt fått höra den kommentaren. Ungdomarna själva är uppslukade av mobilen mycket sällan jag ser någon läsa på bussen, synd! Vi kan och måste vara föredömen då får inte fördomar lägga hinder i vägen!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: