Bokbloggsjerka 5-8 december

Då var det redan fredag, men en betydligt mer julpyntad sådan än förra veckan. Jag ska knöla i mig massor av julsnask och köpa en skinka och vörtbröd i helgen, men först ska jag naturligtvis ta mig an veckans bloggjerka:

Hur tror du att man kan inspirera barns läsande? Har du några goda exempel?

Jag skrev faktiskt ett blogginlägg om det här för jättelänge sen utifrån mitt eget perspektiv, och eftersom jag inte ändrat mig nämnvärt sen dess så blir det mitt svar. Håll till godo!

Det finns en oerhört intressant artikel på Litteraturmagazinets hemsida som handlar om pojkars läsning, skriven av KåKå Olsen baserat på hennes masteruppsats vid Lund universitet. Det här är nåt som jag tycker är väldigt intressant (min sambo skrev sin C-uppsats om samma ämne faktiskt), och den är väldigt läsvärd. Missa inte heller artiklarna som länkas på samma sida! Hon listar i alla fall 7 punkter, och jag tänkte sätta dem i relation till mig själv och varför jag är en sån där som läser en massa numera.

1. Barn gör som deras föräldrar gör och framför allt gör barn som föräldrar av samma kön gör. Så tjena alla pappor, farsor, snubbar och gubbar! Läs! Läs vad ni vill så länge ni i alla fall läser något!

Ja, min pappa läser en massa, har alltid gjort. Jag minns att jag plöjde hans Alistair McLean-böcker och allt vad han nu köpte hem. Han går fortfarande till alla möjliga bokhandlare och tittar när han får möjlighet. Det har garanterat haft stor betydelse.

2. Vidga definitionen av ”läsning” och sluta placera skönlitteratur på piedestal. All läsning är bra för språkutvecklingen och ordförrådet och man kan visst då lära sig om andra människors livsvillkor genom att läsa facklitteratur – och serietidningar också för den delen. Våra definitioner påverkar vad vi anser vara läsning och med en snäv definition faller pojkar ofta utanför och blir ”icke-läsare” trots att de egentligen kan läsa en hel del.

Jag fick läsa vad jag ville. Inget var för vuxet, eller för fult. Jag läste allt. Faktaböcker, skönlitteratur för båda barn och vuxna, kilovis med serietidningar. Det var en stor dag när jag fick min prenumeration på Spindelmannen.

3. Gör läsning roligt! Javisst älskar vi tyst och kontemplativ läsning, men det behöver ju inte alla göra. Högläsning, läsning och bokprat i mindre grupper samt pyssel och teater i samband med läsning kan gynna pojkar.

Min farmor läste väldigt mycket för mig. Jag har ett väldigt starkt minne av att hon plockade fram Nils Holgersson från deras bokhylla när jag låg sjuk i deras lägenhet och fortsatte där pappa slutat läsa hemma hos oss. Det är nånting jag själv vill göra den dagen vi får barn.

4. Sluta vifta med pekpinnar i barns och ungdomars läsval. Även fackböcker är ”riktiga böcker” och serier är också läsning. Erbjud, men påtvinga inte, alternativ med utgångspunkt från barnens egna intressen – och var positiv!

Som sagt, jag fick läsa allt. Däremot minns jag att min fröken hade stora problem med en kille i klassen, Daniel, som bara ville läsa faktaböcker om djur, och som hon hela tiden försökte få att läsa ”riktiga böcker”. Jag tror att hon kanske gjorde honom en otjänst, även om hon ville väl. Det är nog bättre att man läser nåt än inget alls.

5. Tjata inte! Barn gör ändå inte som du säger – de gör som du gör!

Återigen, så viktigt! Jag ser ju i min omgivning vad som händer om man som vuxen inte föregår med gott exempel, och det är tragiskt att se.

6. Ställ inte krav på barn och ungdomar och deras läsning som du inte kan leva upp till själv. Barn har också preferenser och det har de rätt att ha! Varför ska de läsa om deras föräldrar inte läser? Varför ska de läsa sådant de tycker är tråkigt när vuxna i deras närhet bara läser sådant de tycker är kul?

Jag läser ju bara sånt jag själv tycker verkar kul. Varför ska barnen inte få det? Jag tror inte att man ska tvinga barn att läsa riktigt tråkiga titlar – det stjälper mer än det hjälper. Barn ska inte tvingas läsa t ex gamla klassiker om de inte är redo för det. Hellre Gummitarzan än Doktor Glas!

7. Var säker på ditt svar när du får frågan ”Varför?” Säg absolut inte: ”Det är bra för dig!” Säg i stället: ”För att jag läste den när jag var i din ålder och tyckte att den var jätteintressant!” eller ”Min kollegas son som är i din ålder läste den och älskade den!” eller ”Jag tänkte att du kanske skulle gilla den, du gillar ju …”.

Vilket fantastiskt tips!

Därmed inte sagt att det här är ett universalmedel. Min bror läser, men inte alls i samma utsträckning som jag, och han läste definitivt inte mycket när vi var yngre. Ibland måste man få göra saker på sitt sätt, i sin takt.

Annonser

17 thoughts on “Bokbloggsjerka 5-8 december

  1. Monika skriver:

    Mina föräldrar läste inte speciellt mycket (inte alls) när jag var liten, så det kan funka ändå. Varför jag läser, men inte mina syskon, har jag ingen aning om 🙂 Däremot kommer jag ihåg att i skolan där jag gick så var all läsning läsning, även serieböcker.

    Gilla

  2. Sanna skriver:

    Hear, hear. Särskilt punkt 1. Kunde inte den instruktionen ingå i såna där föräldrakurser som BVC håller för gravida par?

    Gilla

  3. Ugglanoboken skriver:

    Jätteintressant! Speciellt punkt ett känns viktig – precis som i Sannas artikel. Så självklart egentligen och ändå inget jag upplever att det talas om.

    Gilla

  4. Bra punkter … skulle nästan kunnat skrivit dem själv 🙂

    Gilla

  5. Maddes bokblogg skriver:

    Bra punkter, låter klokt.

    Gilla

  6. bokhuset skriver:

    Vilket bra inlägg! Håller med om allt. Och framförallt då Fantomen. Man får inte glömma fantomen…

    Gilla

  7. bokhuset skriver:

    Oj, halva mitt inlägg blev kapat så det ser ju helt obgripligt ut. Fast namnet Fantomen säger ju egentligen allt, mer behöver man inte 🙂

    Liked by 1 person

  8. Helen Bruhno skriver:

    Ett riktigt intressant inlägg med många vettiga punkter. Jag kan egentligen inte annat än att hålla med om allt du skriver! Punkt 1 tycker jag är extra intressant då jag på nära håll sett en pappa som stolt (inför sina barn) skröt med att han minsann aldrig läst en enda bok i hela sitt liv…..

    Gilla

  9. [Anna] skriver:

    All läsning är bra läsning, om man så har perioder där man bara vill läsa kalle anka brukar jag säga åt ungdomarna i släkten 🙂

    Gilla

  10. Lottens Bokblogg skriver:

    Väldigt bra punkter. För sonens skull är jag glad att maken läser mycket 🙂

    Gilla

  11. annasbokbord skriver:

    Håller med om att barn gör som föräldrarna, men att könet där skulle spela roll tror jag inte. Jag är bokmal precis som min far. Min mamma läser ytterst lite, det har alltid varit pappas och min grej.

    Gilla

    • OArYA skriver:

      Jo, jag skulle nog påstå det ändå. Läser man t ex den forskning som min sambos uppsats lutar sig emot så är det väldigt vanligt bland speciellt yngre killar/tonåringar att klassificera läsning som en typiskt kvinnlig eller ”omanlig” syssla, så ju fler läsande pappor desto bättre för att bryta en sådan vanföreställning.

      Gilla

  12. Spelar kön någon roll? Svärson läser flitigt för sina döttrar. 🙂

    Gilla

    • OArYA skriver:

      Jo, jag skulle nog påstå det. Läser man t ex den forskning som min sambos uppsats lutar sig emot så är det väldigt vanligt bland speciellt yngre killar/tonåringar att klassificera läsning som en typiskt kvinnlig eller ”omanlig” syssla, så ju fler läsande pappor desto bättre för att bryta en sådan vanföreställning.

      Gilla

  13. Freja skriver:

    Mina läste när de var små, men båda har slutat. Jag lever på hoppet att de ska upptäcka tjusningen med läsning igen…

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: