#TBT 19/2 eller kulturskymning i Tidaholm

”Tove Jansson, va har ho’ skrivi’ för nôtt?”

Ungefär så lät det när min sambo hämtade ut en inramad Tove Jansson-affisch. När hon lätt förvånat svarade ”Ja, hon är väl absolut mest känd för mumintrollen…” fick hon till svar: ”Ja, det kanske man bara vet om man har barn…” på bredaste Tidaholmsdialekt.

Riktigt så illa är det inte för mig, men jag var aldrig intresserad av Mumintrollen förr. Läste aldrig böckerna som barn. Däremot kommer jag faktiskt ihåg att jag har läst en serie om Muminfamiljens semester på rivieran.

Det är alltså först nu under förra eller året innan dess som jag faktiskt läst några Mumin-böcker överhuvudtaget, men sedan dess har jag faktiskt läst rätt många. Jag har en kaffemugg på jobbet med Råddjuret (allvarligt talat, hade jag haft svans och kastrull på huvudet så hade jag VARIT Råddjuret) och jag är nog ganska stort fan numera av alla figurerna i Mumindalen. Jag gillar verkligen karaktärerna, och framför allt djupet och allvaret i böckerna. Det finns en sån härligt melankolisk stämning i böckerna som jag säkert felaktigt tycker är ”typiskt finsk”, men speciell är den i alla fall.

Att läsa dem som vuxen ger oväntat mycket. Det är lätt att förstå hur rädslan och ångesten från Andra Världskriget färgat framför allt ”Kometen kommer” och ”Farlig midsommar” när det gäller domedagsstämningen och rädslan inför något som inte går att påverka som enskild individ i världen. På samma sätt är det så lätt att känna igen personer i sin närhet i det stora persongalleri som finns i Mumindalen – alla känner någon som Filifjonkan eller någon Hemul. Kanske har man en egen Muminpappa eller Snorkfröken i sin närmsta omgivning. Och har man ingen, då kanske det är en själv som är en Muminfigur, frågan är bara vem?

Det här är alltså motivet på tavlan...

Det här är alltså motivet på tavlan…

Annonser

4 thoughts on “#TBT 19/2 eller kulturskymning i Tidaholm

  1. […] närmar sig med stormsteg och därmed hakar jag återigen på Oaryas Throwback […]

    Gilla

  2. bokhuset skriver:

    Jag har faktiskt aldrig varit förtjust i Mumingrejen. Förmodligen har jag inte kikat tillräckligt djupt för att fastna och nu känns det som att det tåget gått.

    Jag hakar på som vanligt och här är mitt inlägg,
    http://bokhuset.ax/2015/02/19/tbt-margit-sandemo/

    Gilla

  3. Ugglanoboken skriver:

    Det är perfekt läsning för vuxna, tycker jag. Och det är mycket svårt att inte älska alla figurerna!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: