JUST NU – Mattias Edvardsson avslöjar allt!

11807418_949413861788843_2947067994162706979_oMattias Edvardsson är författaren som inte räds de svåra ämnena, men som också vill underhålla. Inte minst sig själv. Han är just nu aktuell med ”April, April” som recenserats här på oarya.se med väldigt gott betyg. Oarya.se har utsatt stackars Mattias för några mer eller mindre intelligenta frågor.

***

Jag förmodar att kombinationen av att vara psykologilärare och författare inte är en nackdel när det gäller att skriva om så pass svåra ämnen som du tar upp i April, April. Hur mycket tänker du på utformningen av karaktärerna i förväg, är de helt klara när du börjar skriva eller tar de nya vägar under skrivandets gång?

Jag har en ganska tydlig bild av karaktärerna när jag börjar skriva. Däremot är jag relativt ostrukturerad: inga postit-lappar, inga karaktärsbeskrivningar eller sådant. För mig utgår allt berättande från karaktärerna. Jag går in i karaktärerna och låter händelseförloppet ta avstamp i deras reaktioner.

Hur mycket av dig själv kan man återfinna i de olika karaktärerna?

Antagligen en hel del. Alla karaktärer är ett slags hopkok av ens egna karaktärsdrag och andra människor man mött, i verkligheten eller fiktionen. Det svåra, men också roliga, är att skapa karaktärer som läsaren både kan känna igen men samtidigt finna unika.

Både du och Alex Haridi hyllar Looking for Alaska av John Green. Vad är det som är så himla bra med den egentligen?

Karaktärerna. Språket. Dialogen. Storyn. Karaktärerna.

Hur ser själva skrivprocessen ut – kan du sitta och skriva 8-16 eller hur ser en dag ut i Mattias Edvardssons författarliv?

När jag är inne i en skrivperiod och jobbar på ett första utkast försöker jag skriva varje dag. Det kan handla om en timme eller två på kvällen eller en hel dag; det viktiga är att jag får kontinuitet i skrivandet. När jag väl sätter mig ner vid datorn försöker jag också ha klart för mig vad jag skriva. Den stora delen av det kreativa arbetet gör jag på andra platser: i bilen, på promenader, i joggingspåret, vid diskhon och tvättmaskinen.

I samband med boken så har ju April Falk såväl ett instagramkonto som twitter och ask.fm – kan du berätta lite om den marknadsföringsvarianten? Hur mycket har du varit inblandad i den? Vem är det som skriver och lägger upp bilder?

Lite förenklat så har förlaget stått för det ekonomiska (fotografer, modeller), medan jag har stått för allt det praktiska med uppdateringar. Det känns ganska självklart att man som ungdomsförfattare på olika sätt bör finnas på sociala medier eftersom det är en stor arena för de flesta tonåringar. Det har krävt en hel del av mig, men har samtidigt varit väldigt roligt.

April får ju en hel del svar på exempelvis instagram, allt från kommentarer om kläder till folk som erbjuder sig att prata med henne eller vill trösta henne. Hur känner du om detta? Har du som författare något ansvar mot de här personerna som inte verkar veta/förstå att hon är en litterär figur?

Väldigt bra fråga. Jag var faktiskt inte alls förberedd på all denna respons. För det första gör det mig väldigt glad. Jag har fått se motsatsen till näthat: människor har tagit sig tid att bry sig om en främling. Nätet är inte bara hot och skymfningar. Å andra sidan har det emellanåt ställt mig i moraliska dilemman. Det har aldrig varit någon hemlighet att April Falk är en litterär karaktär, det har man kunnat lista ut, men jag har samtidigt medvetet skapat konton i hennes namn i stället för att tydligt markera att det är frågan om PR. Vid något tillfälle, då personer förefallit uppriktigt berörda eller upprörda över sådant jag skrivit, har jag tagit kontakt och förklarat läget. I ett fall blev en ung kille väldigt intresserad av April och jag fick be om ursäkt om han kände sig lurad, men han tog det bra och lovade i stället att köpa boken.

Det här med killar i ungdomslitteratur – är det så himla svårt egentligen? Det finns ju massor av dem – Augustus Waters från The fault in our stars, Four i Divergent, Gale och Peeta i Hunger Games, Edward i Twilight  osv – tuffa, fotomodellsnygga och/eller supercharmiga killar som alltid säger rätt saker. De är ju populära som attans allihop. Varför skriva en bok om en sån som Hugo, en överviktig besserwisser? Det vill väl ingen läsa om?

Det sägs att man ska skriva för en tilltänkt läsare, något slags målgrupp eller ideal mottagare. Det gör jag. Jag skriver för mig själv, sådant som jag själv skulle vilja läsa. Och jag gillar Hugo. Tuffa, snygga, charmiga killar finns det, som du konstaterar, gott om. De intresserar mig sällan. Jag antar att jag är mer en Hugo-kille. I mina ögon är han både modig, vacker och en riktig jävla charmör.

Annonser

2 thoughts on “JUST NU – Mattias Edvardsson avslöjar allt!

  1. bokhuset skriver:

    Kul marknadsföring med sociala medier, men vad fel det kan gå!? 🙂

    Gilla

    • OArYA skriver:

      Tycker själv att marknadsföringen var extremt intressant med närvaron på sociala medier, och speciellt det här med missuppfattningarna. Det här är ju en form som egentligen passar allra bäst till den här typen av böcker också så idén i allmänhet är riktigt kul. Men ja, ibland går det ju tydligen väldigt fel 🙂

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: