Att såga eller inte såga

Herregud i Mellerud vad mycket liv det var här på bloggen igår då! Massvis med sidvisningar och kommentarer från nytt folk och allt. Jättekul, tack för detta!

Det som diskuterades mest var sågningar, både att läsa och skriva. Som jag nämnt tidigare så ÄLSKAR jag sågningar. Ju roligare desto bättre.

Med sågningar menar jag inte recensioner där skribenten bara upprepar ”f-n vad den här är kass”. Såna recensioner har väldigt lågt läsvärde för mig. Om man däremot kan formulera VARFÖR boken är sämre än sämst, då är jag all in. En av de få som jag hittat som är duktig på det här är Carolina, som får mig att vilja läsa alla recensioner oavsett genre, till och med när det gäller böcker jag annars inte skulle peta på ens med en pinne.

Däremot upplever jag att det överlag sågas väldigt lite bland oss bokbloggare. Jag tror att det beror på ett antal olika anledningar.

  1. Vi är himla snälla människor. Det är nog så enkelt. Man vill inte göra nån ledsen, och kanske speciellt i de fall där det handlar om svenska författare som kanske t o m läser ens recensioner. Och kanske är man också lite rädd för att Stora Förlaget inte gillar att man sågar en bok man fått av dem gratis. Jag skulle då vilja påstå att man faktiskt gör lite fel och egentligen är lite oärlig både mot sig själv och alla andra som läser bloggen.
  2. Vi läser för lite riktigt dåliga böcker. En av fördelarna är att vi som bloggar kanske ofta frågar om böcker i genrer vi tycker om eller böcker som vi redan på förhand vill ha. Det kan också leda till en liten snedfördelning, eller hur? Läser och recenserar man bara böcker man VILL läsa är ju chansen/risken så klart större att det blir en positiv recension. Det här är ju egentligen självklart – vem vill läsa dåliga böcker om man själv får välja?
  3. De flesta mentalt sunda personer lägger nog ifrån sig de dåliga böckerna. Jag har ju inte gjort det i de fallen jag tagit fram fogsvansen, så det säger kanske mer om mig än om böckerna.

Ni får gärna dela upp er i smågrupper och diskutera så ses vi här igen efter fikat.

 

Annonser

7 thoughts on “Att såga eller inte såga

  1. Jenny skriver:

    Ibland när jag sågar en bok får jag dåligt samvete halvvägs igenom inlägget och fegar ur (helt eller delvis). Särskilt när jag läser svenska författare, jag tänker att de kanske googlar sig själva och blir ledsna. (Det är ju deras eget problem iofs, skriv bättre så slipper du grina liksom, men ändå). Inte så att jag helt undviker sågningar, jag har nog varit ganska sträng/elak/bitchig ibland också, men ibland är jag för snäll. (rec.ex brukar jag försöka vara mer saklig med, typ ”å ena sidan å andra sidan” och mindre ”mnååå vad dåligt *gif på buffy som himlar med ögonen*, läs inte denna bok”).
    Jag älskar själv att läsa sura blogginlägg, särskilt de som lyckas att på ett roligt sätt helt plocka isär en bok och visa upp precis varför den är dålig så jag antar att jag verkligen borde öva på detta själv. Har en riktigt beige läsupplevelse att blogga om snart, så det kanske kommer då! 🙂

    Gilla

  2. Haha, tack för beröm! Det är kanske dags att döpa om sig till Carolina sågar… nu 😉

    Gilla

  3. Anna skriver:

    Troligen är det så enkelt att vi bloggare oftast bara väljer böcker som tror att vi kommer att gilla. att jag är extra snäll mot förlag eller författare finns inte på min karta. Då försvinner ju hela trovärdigheten i en blink. Jag ääääskar Carolinas sågningar – ingen kan göra det så bra som hon!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: