Oktober är den kallaste månaden

oktober-ar-den-kallaste-manadenFörfattare: Christoffer Carlsson

Beskrivning: ”Vega är sexton år och håller tyst när polisen frågar om hennes bror, om hans bil och om hagelgeväret. Om var han är, och vad som har hänt. Samtidigt vet hon alldeles för mycket och blir själv indragen.

Oktober är den kallaste månaden handlar om ett brott, och om en syster som söker efter sin bror. Det är berättelsen om en enslig bygd där någon ljuger, och om priset man betalar för att växa upp.”

Omdöme:Man kan tro att Varvet är en sån plats som bara finns i gamla Johnny Cash-låtar. Att såna platser inte finns i Sverige. Att hillbilly-noir i gamla bruksorter i Småland omöjligt kan funka för att det är så orealistiskt.

Det är naturligtvis helt fel. Utan att peka ut en specifik ort kan jag säga att jag stannat till i orten som lätt skulle kunna vara Varvet om de nånsin gör en film av boken. En sån plats där man åker en timme åt ena hållet för att handla och en timme åt andra hållet för att komma till jobbet. Där bussen går två gånger om dagen men ingen flyttar för de har ändå ingen annanstans att ta vägen.

I precis den miljön utspelar sig den prisbelönade ”Oktober är den kallaste månaden”. Här är outlaw country inte en musikstil. Det är livet så som det är. Det är liksom inget konstigt att Vegas storebror och hennes farbror livnär sig på att tillverka och sälja hembränt. Eller att man ärver husen och familjefejder pågått så länge att ingen kommer ihåg varför, bara att det är så det ska vara.

Vega blir därför en produkt av sin omgivning. Att som sextonåring röka och dricka whisky som om det var apelsinjuice och åka med på leveranserna av hembränt-dunkarna är kanske inte nåt man själv kan relatera till, men det vore konstigt om hon inte var färgad av livet i Varvet.

Jag gillar hur Carlsson sakta släpper pusselbit efter pusselbit i det mysterium som boken faktiskt är. Varför är brodern försvunnen? Vad är det som har hänt? Vems blod? Varför? Samtidigt betyder inte detta att handlingen går långsamt, snarare att det portioneras ut precis lagom information för att hela tiden hålla intresset uppe. Boken är dessutom under 200 sidor, men Carlsson får det att funka perfekt och det ligger på nåt sätt helt i linje med innehållet och berättelsen. Det behövs varken mer eller mindre. Less is more och allt det där.

”Oktober är den kallaste månaden” är en bok som ni absolut ska kika närmare på. Den är en frisk fläkt (eller nja, den luktar nog mer mäsk och blöta löv) mot alla långa 2000-sidiga fantasytrilogier, är elegant strukturerad och har en riktigt härligt sunkig höstig känsla över sig. Ni som gillade Salla Simukkas thriller-serie men tyckte att den var lite over-the-top bör verkligen kolla upp den här. Christoffer Carlsson är bättre.

Finns på Adlibris och Bokus och de vanliga langarna.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: