De rotlösa

serahema-sapatorium-11-de-rotlosaFörfattare: Marcus Olausson

Beskrivning: ”Något ondskefullt har vaknat och mörkret sprider sig som en farsot över världen. Nattlöpare härjar landsbygden om nätterna och dödar både boskap och människor. Just när ynglingen Elderim ska få lära sig hemligheterna med den mytomspunna magi som kallas Saven överfalls och dödas hans läromästare. Elderim tvingas fly ut i den främmande världen Serahema. Han lär sig snart att den som inte snabbt anpassar sig är dömd att gå under. När hans väg korsar de två legoknektarna Rendon och Cal dras han in i ett tragiskt triangeldrama och en komplott mot Menadors kungahus. Blodshämnd och svart magi leder till en händelseutveckling som hotar att förgöra hela världen.Även tjuven Belmonne tjusas av den förbjudna Saven men när hon stjäl en magisk artefakt får hon dasheptier på halsen och när de väl fått blodvittring tappar de aldrig spåret. Ty blod är liv och Han Som Viskar i Natten har åter vaknat.”

Omdöme: Jag gillar folk som gjort sin läxa. Ska man skriva klassisk high-fantasy så finns det vissa saker som bara måste vara med:

profetia – check.

komplicerat magisystem – check.

”the chosen one” – check.

fler karaktärer än det finns invånare i en mellanstor kommun – check.

Marcus Olausson har med andra ord gjort läxan ordentligt. ”De rotlösa” är i och för sig den första boken i en serie men Marcus tar i från tårna för att introducera läsaren i den värld som beskrivs i boken, en värld som han uppenbarligen snickrat på ett bra tag med tanke på hur detaljerad den är. Här finns lite new age-liknande influenser, inte minst i hur magisystemet fungerar, men även lite moralfilosofiska funderar av ett slag som inte så ofta dyker upp i den här genren.

Hantverket är alltså gediget på alla plan. Olausson spänner med andra ord musklerna som en av landets främsta fantasyförfattare. Men om det är nåt jag skulle vilja peka på som förbättringsförslag så är det nog dialogerna. De har nåt drag av ”nä men så pratar man väl ändå inte” som gör att de inte flyter på fullt så naturligt som de skulle kunna göra. Jag har fuskat lite och läst om de kommande böckerna och får intrycket av att Marcus fått styrsel på även detta, men nu var det ju ändå den här boken vi pratade om. Och de avslutande scenerna i slutet är riktiga stänkare *höhö*.

Sm summering är det ändå en väldigt trevlig introduktion till Elderims äventyr, gillar ni klassisk fantasy så slå till!

Tack till författaren för recensionsexemplaret!

Finns på Adlibris, Bokus och övriga interwebz-handlare.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: