Our chemical hearts

our-chemical-heartsFörfattare: Krystal Sutherland

Beskrivning: ”Henry Page, a hopeless romantic and film buff, is smitten as soon as Grace Town walks into his classroom. But Grace – who looks in need of a good bath, is dressed in guy’s clothing, and walks with a cane – is unlike any leading lady he’s ever obsessed over. And when Henry and Grace are both offered positions as editors of their high school newspaper, the mystery of Grace begins to captivate him. Why does she visit a graveyard every afternoon? What secret does she keep locked away in her bedroom? Above all, why is Grace Town so deeply sad? Before he knows it, Henry is sure that he is the one to unlock her happiness. But Grace is capricious, changeable, infuriating, and, above all, damaged. Henry will need to be the strongest he has ever been to survive this particular love story.”

Omdöme:  Jag gillar att läsa på engelska, så därför är det den utgåvan som recenseras, men vill ni läsa den på svenska så är den alldeles färskpressad i butikerna. Det svenska omslaget är snyggare, bara så ni vet. Den är dessutom översatt av Jessica Schiefauer, bara en sån sak.

Men det där är ju mer praktiska detaljer och så. Över till själva läsningen då.

Ni som hängt på den här bloggen vet ungefär vad jag gillar när det kommer till den här typen av böcker. Ska vi kolla hur den här boken ligger till på den listan?

Manlig huvudperson – check.

Förstapersonsperspektiv – check

Högvis med popkulturreferenser – check.

Liten ensemble – check.

High school-miljö – check.

Allmän nördighet – check.

Jämförelser med John Green och Rainbow Rowell på omslaget – check.

På pappret är det alltså som gjort för mig, och det finns mycket riktigt en hel del som jag gillar av allt ovanstående. Sutherland kan skriva och lyckas göra nåt eget av nåt som skulle kunna vara riktigt icke-originellt. Samtidigt är det nåt som retar mig nästan hela boken. Det är inte förrän jag kommit halvvägs genom boken som jag kommer på vad det är – det är dialogerna. Och det är för att alla är så där förbannat amerikansk YA-rappa i käften och ironiska och sarkastiska hela tiden och i 87% av alla meningsutbyten inte kan svara seriöst. Det är som en häxblandning där en John Green-bok marinerats i Gilmore Girls, och exakt där förstår minst två av den här bloggens läsare att det där, det är INTE Davids kopp torkade blad i varmvatten.

Samtidigt var det otroligt förlösande att förstå vad det var som skavde, för det värsta som finns är att veta att nåt är fel, men inte exakt vad. Lite som stackars Henry har det i boken.

Och det är där nånstans det lossnar lite. Kanske är det också för att det putslustiga får ge vika för lite mer allvar nånstans där och det är faktiskt det jag föredrar i den här boken, trots att jag annars älskar tramsighet och ironi.

Framför allt är det så att jag gillar det Sutherland vill säga med boken, även om jag kanske inte är helt nöjd med hur hon tar sig fram till slutpoängen.

Så boken är inte alls tokig, och jag vet att många därute kommer att gilla den. Råkar ni dessutom älska de dära Gilmorarna som bor i Stars Hollow, då kommer ni att tycka om den hör boken betydligt mer än vad jag gör. Jag är lite mer ljummen.

Finns på Adlibris, Bokus och de där.

Annonser

6 thoughts on “Our chemical hearts

  1. bokhuset skriver:

    Förstår!
    Jag började faktiskt läsa den och kom väl nånstans till att de satt på en gammal tågstation mitt i natten och sen orkade jag inte engagera mig längre.

    Gilla

  2. Elin Säfström skriver:

    Hm, what to do, what to do? Johanna Lindbäck dissade den här en aning för ett bra tag sedan på Bokhora och nu känner jag mig än mer tveksam, även om jag kvalar in i den avsedda målgruppen med råge. Läser nog någonting annat först. Vilket passar bra, då jag har ett hundratal böcker som bara ligger och stirrar hundögt på mig i väntan på att bli lästa.

    Gilla

    • OArYA skriver:

      Jag instämmer helt i vad hon säger om boken. Samtidigt har jag läst en hel del recensioner nu efteråt där folk ÄLSKAR boken så det finns ju uppenbarligen de som tycker annorlunda, så det hela kokar helt enkelt ned till vem du litar på. Och hur mycket avsaknaden av Venn-diagram stör dig.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: