Mica – dotter av Solfolket

mica---dotter-av-solfolket.jpgFörfattare: Anders Jacobsson

Beskrivning: ”Mica Kroon är nitton år och går sista året på gymnasiet. Hon är duktig i skolan, är stark och självständig och har flyt i livet. Tills hon en dag, under ett anfall av smärta, upptäcker något som förändrar allt hon känner till. En parallell, mörk och äventyrlig värld öppnar sig och vänder upp och ner på hennes liv.

Inget eller ingen är vad det verkat vara, vare sig hon själv, barndomskompisen Saga, pojkvännen Petrus eller föräldrarna. En skoningslös kamp mellan mörker och ljus tar sin början, samtidigt som Mica envist försöker hålla fast vid sitt gamla liv. Det hon upptäckt kommer att ändra hennes liv för alltid och hon tvingas inse att hon har en viktig roll att fylla i striden som pågår mellan gott och ont.”

Omdöme: Anders Jacobsson och hans partner in crime Sören Olsson var en stor del av min barndom. Precis som alla andra ungar på den tiden slukade jag Sune och Bert-böckerna. Jag kommer ihåg att det jämt var kö för att låna just Bert-böckerna på både skolbiblioteket och det riktiga biblioteket i byn.

Det var tider det.

Nu är det år 2017, jag recenserar böcker på min fritid och Anders Jacobsson släpper första delen av en paranormal YA-fantasyhistoria. Det är klart att jag blir nyfiken. Jag får positiva känslor i magen så som man får när man blir påmind om glada minnen från förr.

Men tyvärr blir den här recensionen inte särskilt rolig läsning. Känsliga läsare varnas.

Jag ska försöka formulera varför jag tycker som jag gör. Kritik måste alltid motiveras, både bra och dålig. Men så här ser jag det – boken lider av ett antal allvarliga problem, allra främst i sin struktur.

För det första vräker Jacobsson på med allt som har med mytologin i boken att göra – det är negationskrafter och sfärer, änglahierarkier och magi om vartannat. Jag förstår absolut ambitionen med ett intrikat världsbygge men det blir helt enkelt överlastat på ett sätt som tynger ner boken på enormt stor bekostnad av själva berättelsen.

Samma sak gäller antalet karaktärer och bifigurer i boken – det är närmare 60 olika karaktärer i en ungdomsbok på strax över 300 sidor. Överbefolkat är en underdrift. Jag känner att Jacobsson är alldeles för överladdad och vill alldeles för mycket med både världsbygge och karaktärer, och i det här fallet får det tyvärr allvarliga konsekvenser. Kul dock med sammanblandning av kristendom, Lovecraft och gamla greker bland referenserna! Men man kunde gott och väl strukit två tredjedelar av bifigurerna och lyft fram de som som var kvar för att faktiskt visa varför de är så farliga.

Mitt andra stora problem är Mica själv, kanske framför allt hennes karaktärsutveckling. Jag tycker egentligen att det är generellt sett är bra att med en karaktär som är kaxig och vill gå sin egen väg, men ofta tenderar det att korsa över till att hon blir osympatisk. Å andra sidan, den tonåring som inte är osympatisk ibland finns nog inte…  Men det jag verkligen har problem med angående Micas utveckling är hennes förmågor/superkrafter som är på tok för överdrivet kraftfulla redan från start. Hon har ingen utvecklingskurva, hon är redan på topp känns det som redan halvvägs in i boken. Allting är därför så enkelt för henne i varje stund hon behöver använda sina förmågor att hon aldrig egentligen känns hotad. Inte ens när hon tar sig an hela arméer eller de figurer som ska föreställa de mäktigaste av demoner och helvetets härskare och allt det där. Och eftersom birollerna alltså inte är tillräckligt underbyggda gör det också att poängen med att Mica konfronterar dem faller bort. Det gör att spänningen uteblir totalt även i de mest actionfyllda scenerna där den istället ska vara som störst eftersom så mycket borde stå på spel.

Mitt tredje stora problem är den språkliga tonen i boken, alltså själva formen. Den pendlar väldigt – mellan hyfsat trovärdiga dialoger till fullkomligt underliga och smått ålderdomliga ordval som känns helt fel för sitt sammanhang. Lägg dessutom till att det faktiskt finns stycken som jag fick läsa om flera gånger för att förstå vad det handlade om så gör det att språket i sig blir en stor irritationsfaktor. Här hade jag verkligen önskat ett mycket hårdare redigering och bearbetning av texten av författare och lektör för att hitta en lämplig röd tråd i texten.

Som ni förstår tycker jag att ”Mica – dotter av solfolket” har så pass stora brister att jag tyvärr inte vill läsa fortsättningen som tydligen är under arbete. För min del så lämnar boken inte alls det intryck jag hoppats på, och jag gick ändå in i läsningen med positiva förväntningar. Jag hade förväntat mig en helt annan bok, inte minst kvalitetsmässigt med tanke på den rutin som författare och förlag har och jag är uppriktigt sagt både förvånad och besviken över nivån på slutprodukten.

Förlaget har bidragit med recensionsexemplaret.

Adlibris /Bokus

 

Annonser

12 thoughts on “Mica – dotter av Solfolket

  1. Elin Säfström skriver:

    Det var ord och inga visor😬 Jag vill spontant krama om Anders Jacobsson, bjuda honom på en flådig middag med dubbla desserter och massor med champagne, och sedan gå genom [valfri stads] gator och skråla ”Hurra för Anders! Han är bäst!!”

    Jag vill dock inte läsa boken. Den verkar hysa varenda fantasysvaghet jag någonsin stött på.

    Liked by 1 person

    • elisabeth skriver:

      ja herregud. man svettas när man läser detta! måste berätta en annan skämsig sak. jag gick in på Erikshjälpen i Lund för att djupandas bland böckerna. och där stod Visheten vaknar för en ynklig peng! snål som jag är köpte jag den. när jag kom hem slet dottern den ur händerna. ber alltså om ursäkt för snålheten, som visst vaknade där, men OJ vad roligt det ska bli att läsa den! Dina älskar den och är redan klar.

      Gilla

      • Elin Säfström skriver:

        Haha, fanns den redan på second hand? Här går det undan:) Och jag tycker att det är fantastiskt generöst att du BETALADE för den när du lätt hade kunnat tigga dig till den;) Men så ROLIGT att din dotter gillade!!

        Gilla

      • elisabeth skriver:

        recexen brukar hamna rätt snabbt på second hand tyvärr. dock tappade jag hakan när sista delen i Fool och Fitz-trilogin redan hunnit hamna på Erikshjälpen för 45 pix. Men jag anar en kindred läsare i min närhet! hoppas vi ses på Mässan förresten!

        Gilla

      • OArYA skriver:

        Ah, så hade jag det när jag bodde i Malmö bredvid Skivesset vid Nobeltorget. Uppenbarligen var det nån skivrecensent med liknande smak som mig som alltid droppade av sina recensionsexemplar där, till stor glädje för mig. Good times. Det var på den tiden man fortfarande köpte skivor, dvs strax efter att Turid flyttade utomsocknes.

        Gilla

      • Elin Säfström skriver:

        Jag tycker att det känns ok med lite ruljans av den typen. Jag kan ju avslöja att jag inte direkt drar in storkovan hur man än vänder och vrider på det😊 Jag vill mest bli läst. Ibland iaf😬

        Ja, vi ses på mässan! Jag spårar upp dig.

        Gilla

      • Elin Säfström skriver:

        Skivor ja … Jag har inte ens kvar några sådana fornminnen. Några VHS-band någonstans i källaren dock.

        Gilla

      • elisabeth skriver:

        hehe, jag har oxå bott bredvid Skivesset i Malme och hittade en del fynd där. dock ej skivor. här snackar vi extremt tunn plånbok: jag brukade byta gamla pocketar mot nyare …
        och ja, Elin. det där att bli läst borde ändå vara det viktigaste! 🙂

        Gilla

  2. bokhuset skriver:

    Ja, en trist historia det här, men bra skrivet. Tydligt motiverat och ändå respektfullt.

    Gilla

  3. Andreas skriver:

    Läste som varenda kotte både Sune och Bert när det begav sig men skulle aldrig återbesöka dessa idag och heller inte låta mina barn läsa dem. De har en rätt sunkig syn på det kvinnliga könet, förlegade och grabbiga. Nu framgår det inte riktigt i texten men hoppas åtminstone inte att just den aspekten har smittat av sig på Mica.

    Gilla

    • OArYA skriver:

      Jag vet att de faktiskt gjort ett rejält jobb med att revidera de böckerna just ur det perspektivet – jag har dock inte läst dem för att jämföra så jag vet inte hur lyckat det blev. När det gäller Mica reflekterade jag inte så mycket över just den aspekten, som det framgår av recensionen hade jag fullt upp ändå 🙂

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: