Darc Ages: Uppvaknandet

uppvaknandetFörfattare: A.R. Yngve

Beskrivning: ”David Archibald blir uppväckt ur en frusen sömn. Han befinner sig 900 år in i framtiden, i en värld ärrad av katastrofer och krig. Civilisationen har dragit sig tillbaka till befästa stadsstater, där feodalherrarna och deras riddare härskar. David finner sitt öde: att rubba denna medeltida framtid i sina grundvalar och starta en ny renässans. Han blir den osannolike hjälten kallad DARC.”

Omdöme: Jag har många gånger tänkt på hur det skulle vara om nån, efter de stora krigen och katastroferna, inte hittade nåt mer av vår civilisation förutom ett par slitna exemeplar av ”Sagan om ringen” och ”Pippi Långstrump”. Vad skulle hen dra för slutsatser om vår civilisation? Skulle de ens förstå att det handlar om fiktion eller hade det blivit heliga böcker i den nya världen? Tänk om man kunde få vara med och tjuvkika…

Ungefär samma tanke har A.R. Yngve lekt med i sin Darc Ages-serie så det är ju självklart att jag därför gillar premisserna, det finns ju alla möjligheter till att skoja till det. Det gör författaren också i form av referenserna till alla möjliga personer och företeelser från 1900-talet och som läsare drar man såklart lite på munnen över hur karaktärerna i boken missförstått saker som vi tar som självklara. (Att vi själva kanske inte har full koll på 1100-talets kändisar kan vi naturligtvis glatt ignorera, eller hur?).

”Darc Ages” har också drag av nån sorts äldre pulp/kiosk-litteratur i SF-genren som tilltalar mig, dvs en rätt skön B-känsla som påminner lite om när man ser skräck- eller SF-filmer från 1950-talet. De är inte alltid det bästa man sett, men det är ofta rätt kul längs vägen.

Lite så funkar ”Darc Ages” för mig också. Det är rätt kul, men jag känner att det korta formatet och raska händelseförloppet gör att karaktärsutvecklingen fick stå tillbaka lite vilket skapar en liten obalans i själva berättandet som stör mig i läsandet. Saker händer, men jag förstår inte alltid varför karaktärerna agerar som de gör. Ett exempel på det är en kärleksaffär i slutet av boken som dyker upp från ingenstans och därför inte får mig som läsare att känna särskilt mycket för karaktärerna och deras förhållande till varandra.

Men ändå – är man ute efter lite lättsammare SF på svenska så kan ni göra betydligt sämre val än att kolla upp det här.


Författaren har bidragit med recensionsexemplaret.

Bokus

 

Annonser

3 thoughts on “Darc Ages: Uppvaknandet

  1. bokhuset skriver:

    En framtida religion baserad på Pippi kan ju inte bli fel! 🙂

    Gilla

  2. Bam skriver:

    Det låter ju som en jädra rolig ide i alla fall.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: