Recension – Norra Latin

norra-latinFörfattare: Sara Bergmark Elfgren

Beskrivning: ”Tamar drömmer om att bli skådespelare. Clea är uppvuxen på teatern och filminspelningar. En regnig augustidag börjar de teaterprogrammet på Norra Latin i Stockholm. De går i samma klass, men lever olika liv. Tamar har lämnat både familj och vänner och flyttat till en ny stad. Clea har bott i Stockholm hela sitt liv och har en självklar position på skolan.

Men den anrika byggnaden döljer många hemligheter. En tragedi som sägs ha inträffat i aulan när skolan var pojkläroverk, har förvandlats till en vandringssägen. Vad är sanning och vad är myt? Och vad väntar i skuggorna på Norra Latin?”

Omdöme: ”Norra Latin” kan ha varit 2017 års mest efterlängtade ungdomsbok i Sverige, åtminstone om man ser till hur många som läst den och på nåt sätt uttalat sig om den i sociala medier. Nu senast såg jag att Kulturkollo konfererat om den, så frågan är vad jag kan tillföra till diskussionen?

Vi kan väl kanske prata om att Sara uppenbart blivit en riktigt vass författare rent tekniskt? Det har jag inte sett så många andra prata om i alla fall. Det finns nåt i ”Norra Latin” som visar på en författare som med väldigt små medel får nåt väldigt svårt att verka enkelt. Jag tänker till exempel mycket på just hur hon får de olika berättarrösterna att verkligen kännas som olika personligheter. För mig är det aldrig nån tvekan om vems kapitel jag läser även om jag hoppar över kapitelrubrikerna. Jag känner i texten om det är Tamar eller Clea som berättar, och det har inte bara med deras respektive berättelsebågar, utan det märks i de olika nyanserna i språket. Den aspekten av ”Norra Latin” imponerar enormt på mig eftersom det gör så väl.

Jag fascineras också över hur ”just nu” den är samtidigt som boken ändå kommer att kännas tidlös eftersom Sara skickligt undviker att vara för detaljerad. Man brukar prata om att det är detaljerna som gör skillnad, men det finns nåt väldigt klokt att inte gräva ner sig för mycket också. Det säger sig självt att det är betydligt smartare att säga ”mobil” än ”iPhone 8”, men det är så klart lätt och vanligt förekommande att trycka dit samtidsmarkörer som tyvärr alltför snabbt övergår till dåtidsmarkörer istället.

Sen måste jag ju säga att jag är väldigt glad över just ”En midsommarnattsdröm”. Det är nåt med den pjäsen som alltid kittlat mig lite extra, och att blanda in en trickster som Puck och en magisk mask och grejer är verkligen nåt som tilltalar mig. Jag har ju tidigare pratat om hur mycket jag tycker om episoden i Neil Gaimans ”Sandman”, mer specifikt från ”Dream Country”, där det berättas om uruppförandet av pjäsen och det gjorde mig väldigt glad att se att pjäsen dök upp även här.

Det jag däremot inte riktigt tar med mig är nån större skräckkänsla. Förvisso är det en spökhistoria i grunden, men som vanligt är det alltid människorna som är det riktigt obehagliga, vilket inte minst syns i de stycken där kändiskult och den genialiska kulturmannen som kommer undan med allt diskuteras. Där snackar vi läskiga grejer på riktigt.

Dessutom är det inte alls uppenbart för mig vad nästa bok i serien kommer att handla om. ”Norra Latin” i sig är en så komplett läsupplevelse att jag kände mig helnöjd när jag slog ihop boken. Om jag får spekulera och önska så hoppas jag på att uppföljaren helt byter huvudrollsinnehavare och att det bara är läroverket i sig som är den gemensamma nämnaren och att Clea och Tamar bara har biroller. Lite samma koncept som i en viss norsk TV-serie… Det ska bli väldigt spännande att se vart det här tar vägen härnäst.

Adlibris / Bokus

Adlibris / Bokus

Annonser

4 thoughts on “Recension – Norra Latin

  1. Sara BE skriver:

    Så roligt att du gillade den! Bara för att stilla din undran: Böckerna i serien kommer att vara helt fristående med olika huvudroller och utspela sig på olika platser.

    Apropå skräckkänsla så har jag aldrig avsett NL som en skräckbok. Det är en genre som den lånar från, absolut, men det gör ju urban fantasy-genren väldigt ofta. Blev rätt förvånad när den började sorteras in i en skräckkategorin på så pass många ställen. Som författare har jag ju knappast monopol på att genrebestämma mina böcker, men det är ju synd om folk blir besvikna när de förväntar sig något annat. Men jag kanske borde ha fattat att det skulle bli så när jag hade ett spöke med i bilden, haha!

    Gilla

  2. […] som läst: Fiktiviteter, barnboksbloggen, Annas bokblogg, Mitt bokintresse, OArYA, Västmanländskan, Tickmicks bokblogg, Kulturkollo, Litteraturkvalster och småtankar, […]

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

Annonser
%d bloggare gillar detta: