Recension – The End Of The F***ing World

MV5BMzhhMTczMDQtNWE0Yy00OTJiLTlmYjgtNWU1MmVkYTVlYWVhXkEyXkFqcGdeQXVyNjEwNTM2Mzc@._V1_SY1000_CR0,0,675,1000_AL_Det är inte så ofta som jag ger mig på tv-serier här, och definitivt inte hela säsonger, men nu är det alltså dags. Serien är alltså den brittiska serien ”The End Of The F***ing World” och som finns tillgänglig på Netflix. Jag tvivlar starkt på att den dyker upp på nån av de svenska kanalerna så i nuläget är streamingtjänsten det bästa alternativet.

Och den här serien är en jäkla åktur i åtta avsnitt som alla är runt 20 minuter långa. Storyn är till en början rätt enkel. James tror att han är en psykopat och har kommit så pass långt att han vill prova att ha ihjäl en människa efter att ha haft ihjäl en massa dur sedan han var runt nio. I skolan träffar han Alyssa och tänker att ”jo, men hon… den nackar vi” och börjar dejta henne. I trailern ser ni deras allra första möte: ”I’ve seen you skating, you’re shit”. ”Fuck off.” Om inte det är början på en fantastisk romans, då vet jag inte. Sen blir det naturligtvis mer komplicerat än så.

Det är en serie som jag varmt rekommenderar. Den är stundtals gapskrattsrolig, och ibland fastnar skrattet i halsen. Den är söt och romantisk och samtidigt helt vansinnig och blodig. Mina tankar går till nån sorts road-movie som blandar ”True Romance” med ”Ghost Town”.

Rent estetiskt skriker det indie-film hela vägen. Det är ett bildspråk och en färgskala som känns Storbritannien med sina urblekta bruna och rostfärgade toner.

Det jag fastnar speciellt för i serien är hur två karaktärer som är så pass osympatiska ändå kan bli så fascinerande. I slutändan vill hjärtat att de ska leva lyckliga även om hjärnan förstår att det är helt omöjligt. Det finns bara ett möjligt slut och det kan aldrig vara ett sagoslut.

Det som framför allt lyser upp är skådespelarna Alex Lawther och Jessica Darden som lyckas så väl med sina karaktärer. De får dem att kännas mänskliga och sympatiska trots att de egentligen är fullkomligt odrägliga på var sitt sätt.

Ni måste titta på den här, om inte annat så att jag får nån att diskutera slutet med!

 

Annonser

11 tankar om “Recension – The End Of The F***ing World

  1. bokhuset skriver:

    Ok, jag är med! Har precis hittat Black Mirror ( eller jag försökte en gång men det avsnittet var totalt obegripligt så jag lade ner det, men nu hittade jag grymt bra avsnitt ) men det är ju inte sammanhängande på något sätt så jag kan absolut ta en paus. Har du inte sett Black Mirror kan jag rekommendera avsnittet USS Callister ( säsong 4 ). Grymt bra.

    Gilla

  2. Elin Säfström skriver:

    Alltså, den här är ju så skum att jag faktiskt hoppade av efter två, tre avsnitt. Men på’t igen då, om kloka du gillar så mycket!

    Gilla

    • OArYA skriver:

      Jo, den är skum. Men den utvecklar sig till en fin liten berättelse ändå tycker jag. Den landar liksom i en helt annan sorts berättelse än hur den börjar.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Annonser
%d bloggare gillar detta: