Recension: Stockholmspesten

stockholmspestenFörfattare: Sofia Albertsson

Beskrivning: ”Stockholm plågas av ständiga strömavbrott, vattnet har surnat och lokaltrafiken är utslagen. Det ryktas om att något finns nere i tunnelbanesystemets svarta gångar som sträcker sig under hela staden, och i jorden under stockholmarnas fötter gror något fruktansvärt. Det ryktas om en smitta som har börjat infektera människorna. Om nätterna sänder en okänd radiostation kodade meddelanden. I ett surrealistiskt rum i berget under Södersjukhuset fraktar mystiska väsen hundratals döda människor – de ska få ett nytt syfte i Stockholm. Långsamt börjar staden förlora sitt grepp om en vardag som blir allt mer skrämmande och mardrömslik. Elin, Martin och Annelie hör till de tusentals som bestämmer sig för att stanna kvar i den angripna staden, ett beslut de flesta kommer att ångra innan vintern är över.”

Omdöme: Jag lyckades läsa färdigt den i samband med en Stockholmsresa där röda linjen hade råkat ut för massiva trafikstörningar. Det var skitmycket folk på alla stationer, ingen visste nåt och det var ärligt talat inte alls roligt. Hemma i skogen var det samtidigt fuktigt och massor av svampar poppade upp överallt. Det är också obehagligt på sitt eget lilla sätt.

Nånstans där kommer alltså Sofia Albertssons ”Stockholmspesten” in. Och den är ärligt talat så j-vla äcklig ibland. En så där blöt och krypande stämning som bara tar sig in och ger lika delar yrsel och illamående. Jag gillar framförallt det gradvisa förfallet av Stockholm, samtidigt som folk ändå försöker hanka sig fram och få nån sorts vardag. Kanske saknar jag lite mer omvärldsperspektiv, att folk försöker få information, men samtidigt är det väl kanske så att man bara koncentrerar sig på att överleva dagen och inte dyker ner i surfplattan och hoppas på ett hyggligt wifi för att läsa nättidningar.

Det är hur mycket som helst som är konstigt och obehagligt på ett smått febrigt och mardrömslikt sätt i ”Stockholmspesten”. Från händelser till sånt som har med lukt och hygien och liknande att göra. Det kliar ta mig tusan obehagligt i hårbotten ibland. Det här är ju inte min genre normalt sett, men Albertsson får mig ändå att vilja fortsätta ännu djupare ner i mörkret. Det är inte illa det, att aktivt vilja plåga sig själv bara för att få veta lite mer.

Kanske är jag lite småtrög men vissa saker fattar jag ändå inte riktigt, eller så är det lite lösa trådar – nåt av det är det i alla fall, men över lag är ”Stockholmspesten” en trevlig liten sjuk sak. Men jag är faktiskt glad att jag bor på landet efter att ha läst den här.


Recensionsexemplar från förlaget

Adlibris

Bokus

Annonser

En tanke på “Recension: Stockholmspesten

  1. […] har fått några till finfina recensioner också, bland annat den här från […]

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Annonser
%d bloggare gillar detta: