Recension – Slaget om Salajak

slaget-om-salajak.jpgFörfattare: Johan Theorin

Beskrivning: ”I fjällborgen Salajak vaknar det kungliga hwitergardet och sträcker ut sina lädervingar efter den långa vinterdvalan. Ristin och de andra i gardet flyger upp över Salajak för att välkomna de hundra hwiterkrigare som återvänder hem från människornas värld med kött. Färskt kött … Samtidigt rymmer de tre bröderna Egg från sin småländska gård för att ansluta sig till krigshären som ska stoppa hwitrernas illdåd. Mellanbrodern Niklis vill bli knekt och storebrodern Samuel, dråparen, har en dröm om att bli riddare. Lillebrodern Jöran vill mest att bröderna ska återvända hem, innan fru Död möter dem alla.

Runt krigshären som tågar mot fjällen i norr sammanflätas olika öden, och oundvikligen dras de mot den bottenlösa avgrund bortom Salajak där Hel härskar – Jarmaland. En värld av mörker och is.”

Omdöme: Johan Theorin är så klart mest mest känd för sina deckare för vuxna, men är nu aktuell med ett fantasyprojekt för mellanåldern kallat ”Krönikan om Jarmaland”. Jag har inte läst hans deckare, kanske främst för att jag alltid förväxlar honom med Mons Kallentoft som jag faktiskt läst och inte gillat. De har så klart inget med varandra att göra, men så fungerar min hjärna ibland och då blir det så här konstigt.

”Slaget om Salajak” är hur som helst första delen av fyra i serien (del två kommer ut under våren 2019) och utspelar sig i ett sorts alternativhistoriskt Sverige under medeltiden där det kryllar av övernaturligt oknytt ute i skogarna. Framför allt härjar de s k hwiterna, dvs troll (eller ”trôll” som infödingarna skulle säga här i Västergötland) uppe i norr där det är kallt och isigt och allmänt lägre partystämning. Det påminner så klart en hel del om en viss HBO-serie, men lyckligtvis med mycket mindre naket med tanke på målgruppen.

Det blir därför lite extra roligt med att det inte är några påhittade orter som nämns, utan vi snackar liksom Eksjö och Askersund och Huskvarna när bröderna Egg på klassiskt fantasymanér vandrar norrut. Om jag ska peka ut nåt extra kul så är det nog att Storsjöodjuret får vara med och leka. Lite som när en viss vitblond tös kelar med sina drakar i redan nämnda serie…

Jag tycker i alla fall att det här är hur kul som helst och riktigt underhållande. Jag tycker att tonen träffar rätt för målgruppen och det händer saker hela tiden. Nåt jag uppskattar är också att Theorin skiftar perspektiv och till och med har ett av trollen som en av karaktärerna man får följa, och helt plötsligt blir det inte riktigt lika svart-och-vitt om vem som är ond och god. Det medför i det här fallet dock en viss hoppighet i berättandet, speciellt som det ofta handlar om väldigt korta kapitel. Jag hade nog personligen föredragit lite längre kapitel, men det är nog en smaksak. Är man en yngre läsare kanske det räcker med 2-4 sidor långa kapitel.

”Slaget om Salajak” är alltså väl värd att kolla in på bokrean med andra ord (och när jag kollade på Adlibris idag så kostade e-boken futtiga 35 kr, så är man inne på det spåret och tycker att boken verkar det minsta festlig så tycker jag faktiskt inte att man har nån ursäkt).


Adlibris / Bokus

Annonser

En tanke på “Recension – Slaget om Salajak

  1. bokhuset skriver:

    Den här ligger på läslistan. Mest för att Theorin tillhör en av de ytterst få ( den enda? ) deckarförfattare jag faktiskt gillar. Hans Ölands-serie är riktigt bra, så vill man av någon anledning göra en liten avstickare ut i deckarvärlden rekommenderar jag Skumtimmen.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Annonser
%d bloggare gillar detta: