Kategoriarkiv: blogg

Hur ser planen ut egentligen?

Ja, ”ejenklien” är det inte jättekomplicerat.

Jag har den senaste tiden blivit lite mer intresserad av att styra up olika saker. Mer struktur, både privat och på jobbet, och då blir den naturliga följden att även oarya.se åker med i den svängen.

Min nya kärlek är till exempel OneNote där jag försöker ha alla möjliga saker i listor och anteckningar för att lättare komma ihåg saker. Det funkar för allt från recept till releaselistor så min förhoppning är att den ska hjälpa mig att komma ihåg saker bättre. Annars är jag tyvärr nästan lika disträ som några av de professorer som jobbar på min arbetsplats, och det… det är inte nåt bra.

Den direkta effekten för oarya.se är att det kommer att finnas fasta punkter: måndag = recensioner, onsdag = omvärldsbevakning, fredag = intervjuer. Tisdag och torsdag är alltså mer öppna så antingen dyker det upp nåt som idag, eller så gör det inte det. Det blir som det blir helt enkelt. Jag har dessutom nästan aldrig kört nåt på helgerna så där blir det förmodligen inte nån skillnad.

Det här bygger så klart på att jag hinner läsa en bok i veckan så det blir så klart en intressant utmaning. Just nu har jag ett par böckers marginal och borde klara mig en bra stund på detta, inte minst eftersom jag räknar med att bli klar med den bok jag läser i veckan även om det är en riktig tegelsten på nästan 600 sidor.

Det här med fredagsintervjuerna är också en spännande grej. Det är alltså en intervjuserie som jag hoppas är lika intressant för er som för mig (och vissa av er som läser är till och med intervjuade, bara en sån sak. Vilka? Det får ni se, men vi kan väl avslöja att det är allt från bloggare och författare till personer inom förlagsvärlden.) men det ger framför allt också lite variation i innehållet vilket jag tycker är väldigt trevligt.

Ungefär så ser planen ut. Ja, och världsherravälde så klart.

whats-the-plan-for-today-brain

Annonser

Chocksökningarna alla pratar om!

Jag har suttit och tittat lite på vilka sökord som leder in besökare på bloggen. Tyvärr är större delen listade som ”Okända söktermer” av WordPress då vissa sökmotorer tydligen krypterar sökorden 2016 har till exempel 568 okända söktermer och bara 17 stycken som jag faktiskt kan läsa och se:

Capture1

Det lämnar ju inte mycket material kvar att analysera, eller hur? För 2015 så finns det ju så klart mer data, men det är trots allt ca 2400 sökord som jag aldrig kommer att få reda på vilka de var, och ”bara” 90 ord/sökningar som skrivs ut i klartext.

Men vad kan man dra för slutsatser av de här 90 då? Vad ska jag satsa på inför 2016?

Uppenbarligen ska jag satsa på att skriva mer om Alex Haridi – han eller boken ”Huset mittemot” figurerar i hela 5,6% av sökningarna.

På samma sätt ska jag mjölka Maze Runner-serien lite till som också ligger på 5,6%. Synd bara att det inte är så många böcker kvar att prata om där. Jag kan däremot tycka att det är lite slappt att söka på det här:

Capturemaze

Det är dock glädjande att folk börjar söka på bloggens namn, eftersom det dyker upp i nästan 10% av sökningarna. ”Made it Ma! Top of the world!” liksom.

Sen finns det ju ett antal sökningar som relaterar till de delar av internet som är för +18 och innehåller lite mer naket innehåll. Här ska jag också erkänna att det inte var helt utan slump att jag valde bloggnamnet. Jag visste ju att det här skulle hända, och tänkte att det kan ju vara lite roligt att jävlas. Sån är jag.

Capture

Men det bästa är ju trots allt de helt bisarra sökningarna som leder in folk på bloggen, och det är naturligtvis de jag helst vill dela med mig av.

Jag har tidigare skrivit om den helt underbara ”dotter tretton år har kärleksbekymmer” och undrar fortfarande hur det gick. Nån som vet?

Och ”problemlösningar elektriska stolen” – visst, jag kan vara drastisk ibland, men den här är väl ändå i grövsta laget?

tjocke jimmy spotify” – visst undrar man?

Ni andra som bloggar, ni måste väl också ha en massa såna här spännande? Eller är det bara jag?

Ljust och fräscht. Och lite shabby chic.

Så… jag har snofsat till bloggen lite. Bara för att. Inget alltför fancy, men lite små detaljer som förhoppningsvis gör allt lite elegantare, som en välsittande skjorta ungefär.

Nya typsnitt på brödtext och rubrik och ändrat storlek på texten, för farbror tycker att det blir läsligare då. Vad tycker ni? Ok? Inte Ok?

Update: Jag har köpt en matchande slips också:

image4xxl

Det här är ingen månadsrapport…

…men januari var en väldigt bra månad för den här bloggen, och därför vill jag bara tacka alla er som kikar in här, både återkommande läsare och nytillkomna. Tack vare er blev januari den näst bästa månaden någonsin när det gäller visningar (dock inte ens i närheten när det gäller antal besök, så det betyder att inte lika många av er kikade in, men ni som gjorde det besökte betydligt oftare). Jag har fortfarande en bit kvar till att slå rekordet, men jag kryper alltså närmare för varje vecka. Det är superroligt, och det betyder väldigt mycket för mig!

Så vad kommer härnäst? Självklart vore det ju kul att lyckas slå rekordet en gång till den här månaden, men eftersom den är kortare kan det ju bli lite klurigare… Men redan imorgon drar vi till med en recension på en svensk debutant som jag läst en hel del om i olika tidningar, men som lyser med sin frånvaro på de bokbloggar jag följer. Vem det är? Det får ni alltså se imorgon.

De som vill får också gärna hänga på temat #TBT varje torsdag, och jag kan lova att nu på torsdag blir den en riktig nostalgitripp! Vi kan väl ge en ledtråd om att färgen grön är inblandad…

Sen får vi se om jag lyckas läsa ut nio böcker den här månaden också 🙂

E eller F?

Tjugo minuter senare än till jobbet pga ett sanslöst snöfall här i Jönköpingstrakten (på sina ställen såg man knappt nån meter framför bussen), men nu är jag på plats i alla fall!

Hade en liten diskussion igår angående e-böcker vs. ”riktiga böcker”. Min tanke är ungefär så här att jag absolut föredrar fysiska exemplar av böcker, inget snack om saken. Det är trevligare att läsa och det finns nåt härligt traditionellt med dem. Däremot har jag inga större aversioner mot elektroniska böcker. Jag har t ex fått en del recensionsexemplar i elektronisk form, och jag förstår absolut förlagen som gör på det här sättet – det är så klart billigare och enklare på alla sätt i deras hantering, så det är ok med mig, åtminstone i nuläget. Jag har ju min iPad så jag har alla möjligheter att läsa dem på i stort sett samma sätt som en vanlig bok.

Men ett område där jag faktiskt utnyttjar elektroniska exemplar framför fysiska är faktiskt på seriefronten. Jag har babblat om det här tidigare, men där tycker jag faktiskt att det funkar fantastiskt bra. Det är många gånger billigare och t o m enklare än att jaga hem fysiska exemplar. Saga är en sådan titel där jag vill läsa alla nummer så fort de kommer ut, och det är faktiskt lättare att ta hem dem via Image Comics egen app än att jaga lösnummer (tro mig, jag har gjort den resan också). På samma sätt klickade jag hem Rat Queens efter att ha blivit tipsad om detta, så visst finns det områden där det är rätt gött med elektroniska motsvarigheter 🙂

Torsdagstrubbel

Torsdagar är lite av ett problem för mig. Jag har nämligen väldigt svårt att hitta något att fylla bloggen med just på torsdagar av någon anledningen. Det brukar vara lugnt i början av veckan, då har jag hunnit läsa någon bok, tisdagar har Top Ten Tuesday, onsdagar brukar också oftast fyllas med recensioner, och fredagar har vi ju bloggjerkan. Men torsdagar…

Finns det inga roliga memes man kan hoppa på? Jag har inte hittat nåt som riktigt klickat för mig. Så hur gör ni andra bloggare, för jag hittar inte riktigt nån gemensam trend? Och ni som inte bloggar utan bara besöker, finns det nåt som ni vill att jag ska gräva ner mig i på torsdagar?

Top Ten Tuesday 16/12

Så var det dags igen för en ny Top Ten Tuesday, vilket alltså är ett påhitt från The broke and the bookish.

Veckans ämne hade egentligen gärna fått vänta en vecka eller två till, men eftersom jag är tämligen säker på att de böcker som jag kommer att hinna läsa ut innan året är slut inte påverkar den här listan så kan vi köra ändå – jag tycker bara timingen kunde varit lite bättre, men så blir det ibland. Veckans fråga? Ingen mindre än:

Top Ten Books I Read In 2014 (Overall, By A Particular Genre, 2014 Releases)

Det finns några kandidater som dyker upp direkt (en av dem kommer faktiskt att recenseras imorgon), men så här ser min lista ut:

  1. Världens viktigaste kyss – David Levithan 
  2. Jag ger dig solen – Jandy Nelson
  3. Det handlar om dig – Sandra Beijer
  4. Onanisterna – Patrik Lundberg
  5. Eleanor & Park – Rainbow Rowell
  6. Saga – Brian K. Vaughan/Fiona Staples
  7. Kodnamn Verity – Elisabeth Wein
  8. Kaninhjärta – Christin Ljungqvist
  9. Legend-trilogin – Marie Lu
  10. Mördarens apa – Jakob Wegelius

Nominera till Bokbloggarnas Litteraturpris 2014

Så, då har jag gjort min plikt som bokbloggare och för första gången nominerat ett gäng böcker till Bokbloggarnas Litteraturpris 2014, som administreras av Breakfastbookclub.se. Ingen som följt den här bloggen bör ha svårt att räkna ut åtminstone några av titlarna jag tyckt varit bäst under året, men ni kan få gissa lite om ni vill 🙂

Det är i alla fall ett kul initiativ, och ett superspännande sätt att se vad andra bloggare tyckt varit bra under året.

Tidigare vinnare av Bokbloggarnas litteraturpris:
2010 – Vyssan lull av Carin Gerhardsson.
2011 – Cirkeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren
2012 – Torka aldrig tårar utan handskar av Jonas Gardell
2013 – Förr eller senare exploderar jag av John Green

Lite teknikbabbel om wordpress och iOS

Upptäckte precis en lite kul grej. I och med senaste uppdateringen av WordPress-appen för iOS så kan man lägga till en liten widget som gör att man kan se sin statistik för bloggen under ”Idag” när man kollar sina notiser på telefonen. För nån som jag som kollar statistiken stup i kvarten blir det säkert ett lyft!

För er som inte bryr er så återgår bloggen snart till sin ordinarie verksamhet.

 

Superhjältesöndag

Vem kan motstå möjligheten att vara med på Superhjältesöndag? Inte jag i alla fall, så ett stort tack till Helena för att hon anordnar det här!

Jag tänker i mitt lilla bidrag faktiskt vända lite på den berömda steken och därmed fundera lite mindre på själva superhjältarna och lite mer på superskurkarna. Jag har varit inne och snuddat vid det här tidigare i recensioner, men nu försöker vi väl gå lite på djupet.

Min tes är egentligen ganska simpel: En hjälte definieras av sina skurkar. Ju intressantare skurkar, desto intressantare blir hjältens äventyr. Hjälten måste utmanas, antingen fysiskt eller psykiskt eller helst på båda sätten, och gärna samtidigt. De mest kommersiellt framgångsrika superhjältarna är också de vars antagonister är så pass intressanta i sig själva att de blir en del av själva attraktionen med superhjälten.

Så, en bra skurk gör en bra hjälte. Hur visar man annars hjältens storhet om hen inte får mäta sig mot ordentligt motstånd?

Enklast är väl att titta på mina två favorithjältar, det vill säga Batman och Spindelmannen (ja, jag vet att kidsen idag antagligen säger Spider-Man, men jag är för gammal för det. Däremot vägrar jag säga Läderlappen…).

De två är de hjältar som har de mest ikoniska antagonisterna (eller ”rogues gallery” som amerikanerna så gärna kallar det, ). De flesta, även de som inte har nåt större intresse av superhjälteserier känner till åtminstone ett par av av Batmans skurkar. I princip alla vet vem Jokern är, kanske Penguin och The Riddler. De etsar sig fast. Det som är så spännande med just Batmans skurkar är hur väl definierade och utmanande de är i relation till Batman själv. Om man tar de mest klassiska av skurkarna har ingen av dem, i likhet med Batman, några superkrafter alls. Visst har han sådana motståndare också, men de tillhör på nåt sätt ändå inte kärnan av skurkgalleriet, de tillhör B-laget. Ingen skulle väl sätta Clayface på samma nivå som Jokern, eller hur?

Utmaningen är därför inte fysisk på samma sätt som t ex Stålmannens, där han ständigt får slåss mot andra utomjordingar och andra hot som kräver helt andra förmågor. Batman kan ju utan tvekan slå ner t ex Penguin eller Riddler utan att ens bli så svettig att han behöver lämna in dräkten på kemtvätt. Alltså handlar det om helt andra saker som gör dem intressanta.

Jag tror att det handlar extremt mycket om de bästa skurkarna reflekterar olika aspekter av hjältarna – i fallet med Batman är ju t ex Riddler en intellektuell motpol, Penguin den extremt organiserade motsvarigheten, Two-Face dualismen i Batmans identitet. Och Jokern – den absolut raka motsatsen till Batman. Impulsiv, oberäknelig, komplett galen. Naturligtvis är inte Batman/Bruce Wayne riktigt som han ska rent mentalt, men han representerar en sorts iskall medvetenhet som Jokern är den absoluta motsatsen av. Man vet aldrig var man har honom, och det är också den stora tjusningen med honom som skurk – lika delar ”vad ska han hitta på härnäst” och ”han är ju fullkomligt knäpp”.

Tittar man på andra superhjältar, t ex TV-serieaktuella The Flash så har han givetvis också ett antal återkommande skurkar, men vad har egentligen en skurk som Captain Boomerang att hämta mot Batmans Scarecrow? Captain Boomerang, eh, kastar bumeranger, ungefär så djup är den karaktären. Scarecrow däremot, en skurk som använder en sorts förvriden variant av Batmans taktik att rädslan är hans främsta vapen, där snackar vi en direkt koppling till hjälten som faktiskt är något att ha.

Spindelmannen då? Många av hans skurkar är också förvridna versioner av honom själv – Doctor Octopus, som förutom djurtemat också får sina superkrafter vid en olycka i ett labb, har en bakgrund som mobbad plugghäst, eller The Vulture, som använder sitt tekniska kunnande för att bygga en dräkt som ger honom möjlighet till övermänskliga förmågor. För tusan, Venom är ju Spindelmannens egen dräkt  som vänder sig emot honom!

Och det här är ju naturligtvis inte nåt som bara handlar om superhjältar – vad vore Sherlock Holmes utan Moriarty? Eller Harry Potter utan Voldemort?

Så visst behöver vi skurkarna minst lika mycket som vi behöver hjältarna?

Batman_Villains_01

Detta är ett inlägg i Fiktiviteters Superhjältesöndag av och med:
Bak bok matBeroende av böckerBokhusetBokstävlarnaCarolina läserCinnamonbooksFiktiviteter , KulturkolloOaryaSmutstitelnVildvittra

TBR-högen

Ja, alltså… det var bara nån vecka sen som jag(nästan) började fundera på vad jag skulle läsa härnäst, eftersom TBR-högen började bli rätt låg.

Sen exploderade det.

Just nu läser jag, precis som många av mina bloggande kollegor, Champion av Marie Lu. Därefter blir det Endgame av James Frey. Så mycket vet jag. Men sen blir det betydligt snårigare. Jag tänkte att ni kanske kan hjälpa mig välja?

De här ligger i pipeline, på ett eller annat sätt:

Vill ha dig så illa – Gunnar Ardelius

Född fenomenal -Josephine Bornebusch

Kretsen – Maggie Steifvater

Mörk ängel – Laini Taylor

Överlevarna (The young world 1) – Chris Weitz

Lockwood och co. – Den skrikande trappan – Jonathan Stroud

Hanna Mendels chans – Suzy Zail.

 

Gåshud

Efter gårdagens débâcle där jag inte fick med mig boken utan fick förlita mig på Aftonbladet och mobilspel, så har jag nu både hängsle och livrem med inte bara en bok, utan hela iPaden proppad med eböcker!

I brist på bättre content här rekommenderar jag istället lillebrorsans matblogg Gaashud för den som är intresserad av lite mer vegetabilisk matlagning. Johan är rent ut sagt en av de bästa kockarna jag vet inom det området och nu är han och familjen i New York och äter sig igenom hela stans vegetariska utbud. Jag är kanske liiiiite avundsjuk, men det kan också ha att göra med att New York Comic Con börjar idag och jag hade varit där som en fluga på jordgubbssaft. Han är dessutom den enda publicerade författaren jag känner, då han varit med och gett ut ”Glass åt alla” med veganska glassrecept (det är faktiskt t o m hans hand på omslaget). In och kika för lite inspiration, både bloggen och på hans instagram!

 

Böckerna ni aldrig kommer att läsa om här

Det finns faktiskt sådana. Det är inte nödvändigtvis böcker som är dåliga, men jag har inte som målsättning att blogga om alla böcker jag läser heller. Vissa böcker passar av olika anledningar inte in på det jag vill skriva om på bloggen helt enkelt.

Ett typexempel på en bok som jag både ser fram emot att läsa och som är oerhört aktuell är Fredrik Backmans ”Britt-Marie var här”. Jag kommer med största säkerhet att tycka om den – jag gillar Backman och har läst hans blogg sen länge, men boken är inte en sådan som ska recenseras här. Jag har inte heller varit på jakt efter ett recensionsexemplar utan reserverat den i vanlig ordning på biblioteket.

En annan bok, som faktiskt redan ligger på bordet därhemma är Jack Werners ”Creepypasta”. Den kommer inte heller att recenseras eftersom att den inte är skönlitterär, oavsett hur intressant jag kommer att tycka att den är.

Hur tänker ni?

Superhjältesöndag

Jag kommer, tillsammans med några andra bloggare, delta i Fiktiviteters lilla temadag Superhjältesöndag. Ni som följt bloggen ett tag vet nog att jag är en stor fan av superhjältar i alla dess former, tidningar, film, tv-serier etc. så när det här dök upp var jag inte sen att haka på. Om det är nån mer som är sugen går det bra att höra av sig till Helena senast 16/10 på fiktivahelena@gmail.com.

Superhjältesöndag

Roligt. Eller?

Det är ju lite roligt att när nån sökt på det här så har personen landat på min lilla blogg:

Capture

Undrar om hen blev glad?

Ur mitt perspektiv

Jag är rätt ensam om det här. Självklart finns det andra, jag har väl bara inte hittat så många än. Men just därför tycker jag att det är så förbannat intressant att hitta artiklar om andra killar/män som läser YA, som artikeln ”Men should be able to read YA, too” av Rob Moran på Daily Life. Eller för den delen bloggen Real men read YA som dessutom nämns i artikeln. Läs till exempel bloggposten ”What the hell is this?” där. Jag kanske inte håller med om allt som de två herrarna skriver, eller ens känner igen allt, men det spelar mindre roll. Det handlar ändå om något jag håller på med.

Men som sagt, jag känner inte igen allt. Det här har jag till exempel aldrig upplevt:

I decided to read another YA book.  I swallowed my pride and took the long walk from the Wal-Mart book section to the cash register.  I swear everyone was looking at me.  I even had the cover up against my body so no one could see what I was buying, but they knew…they knew.

After seeing the teenage girl in the flowing red dress on the cover, then verifying that I wasn’t on the local sex offender registry, Cash Register Lady sold me the book.  I quickly hid the book inside the nearly transparent Wal-Mart bag and exited the building.  I used a different exit to throw the cameras off. (Aaron Bergh)

När jag sitter och läser på bussen så är det ingen som höjer på ögonbrynen. De skulle behöva lyfta blicken från mobiltelefonerna i så fall. Jag har utan problem kunnat läsa ”The fault in our stars” och ”Eleanor & Park” utan att nån tittat konstigt på mig. Inte ens när man går in i bokhandeln eller biblioteket och kikar på vad som finns på ”Unga vuxna”-hyllan är det nån som bryr sig.

Eller så är det bara jag som inte märker det? Så bra för mig i så fall.

Egentligen känner jag väl att det inte spelar nån roll vad det är jag läser, bara det är nåt jag är intresserad av eller nyfiken på. Det är lite som Moran skriver:

I mean, what’s really the difference between reading respected youth-oriented classics like Salinger’s Catcher In The Rye or Sagan’s Bonjour Tristesse and modern youth novels like Green’s Paper Towns or Chbosky’s The Perks Of Being A Wallflower? It’s basically just the shelf section of the bookshop.

Jag gör det här så länge jag tycker det är roligt. Så länge det ger mig något. Målet med den här bloggen har aldrig och kommer inte att vara nåt annat än ett sätt för mig att fundera och tänka på de böcker jag läst. Att ge mitt perspektiv på böckerna.  Ja, det finns ett visst mått av selektering. Jag har läst, och kommer att läsa, böcker som kanske inte passar in på bloggen, men det är bara att gilla läget. De dyker upp under ”Läst-listan” ändå om någon är nyfiken.

Men det är ju kul att ni tittar in!

 

Nu ännu bättre!

Nja, bättre kanske är att ta i, men nu har jag ordnat en ny epostadress för de som känner sig benägna att skicka info, recensionsexemplar eller bara allmänt smicker. Adressen hittar ni på sidan ”Men vad är poängen?” längst upp på sidan.

BTW, det kommer upp en recension på ”Fjärde riket” vilken dag som helst, ska bara skriva färdigt den också…

 

Bloglovin

Måste säga att jag blev väldigt positivt överraskad av Bloglovin.com, framförallt deras app som gjort det betydligt smidigare att följa alla bloggar som man letat upp. Bara att söka upp bloggen inifrån sidan eller klicka på knappen på respektive blogg (se längst ner på sidan t ex).

Väldigt trevligt!

Och en liten teaser: Imorgon kommer en recension på vad jag tror blir en av årets bästa böcker! Och den har ett otroligt rosa omslag! Vilken kan det vara?

bokbloggsjerka-7-10-mars

Så var det fredag igen och en ny bokbloggsjerka. Spännande tema den här gången, inspirationen till veckans jerka är hämtad från The Guardians artikel Which book will never be find on your shelves?

Lite smålurigt ändå, som jag skrivit tidigare så är det ju väldigt få böcker som hittar in i mina hyllor överhuvudtaget, jag köper ju väldigt få böcker på ett år! Men om man kollar på vad som finns i hyllorna finns i princip allt utom tantsnusk-böcker. Tror jag… Jag har inget emot vare sig deckare, fantasy, sci-fi, klassiker (hallå, hur kan man inte vilja läsa klassiker?), faktaböcker om allt möjligt osv. Lite av lyckan och problemet med att som sagt ha en bibliotekarie i hemmet är att alla möjliga böcker dyker upp.

Om man då får omformulera frågeställningen lite till ”vad skulle jag aldrig läsa?”, då blir det ju genast mycket lättare.

Det är ju nämligen klart som korvspad att jag ALDRIG I HELA MITT LIV skulle läsa eller köpa nån sorts new age/självhjälp/kom i kontakt med din inre indian/mitt liv med spöken-litteratur! Jag tål inte sånt. Fy faaaan!

Ungefär lika liten chans är det ju att jag skulle lägga pengar på Harlequin/tantsnusk, men å andra sidan så är jag ju i princip så långt från målgruppen man kan komma, så det är ju mer eller mindre uppenbart. Poesi har aldrig varit intressant heller, däremot läser min sambo mycket sånt så det finns nån hyllmeter hemma om lusten skulle falla på nån gång.

Bokbloggsjerka 28 februari – 3 mars

Äntligen fredag, vilket inte minst betyder veckans bloggjerka. Den här gången ställer Annika frågan:

Har du gjort några fynd på bokrean i år? Om ja, vilken bok är du särskilt sugen på att läsa? Om nej, vad fällde avgörandet för att du bestämde dig för att avstå?

I mitt fall: Nej. Har inte köpt nånting. Jag gick faktiskt förbi Akademibokhandeln och kikade lite, men ärligt talat var det inget som gjorde mig så pass intresserad att jag ville ställa mig i kön. Jag har tappat lite när det gäller det här med att äga böcker, det är helt enkelt inte så intressant för mig. Visst vill jag läsa, men jag känner inte det här enorma behovet av att äga särskilt många böcker. Dels handlar det ju så klart om att jag så enkelt kan få hem böcker via min sambo, men även till viss del att vi flyttat så mycket att jag är otroligt trött på att kånka flyttlådor med böcker – de är ju så tunga, de rackarna!

Men ok, jag fick lite inspiration av rean ändå. Som jag skrev i nåt inlägg sen så ville jag tvunget läsa nån fantasy, och ett par av Kristin Cashores böcker fanns på rean, så nu ligger första delen av ”De utvalda” i väskan. Fast via biblioteket.

Veckans bloggjerka 14-17 feb

Ny bloggjerka, som vanligt på initiativ av Annikas litteratur- och kulturblogg. Veckans ämne:

Skriv om för- och nackdelar med att vara en slav under böckerna, och ge gärna tips på hur du brukar skapa mer tid för mer läsning.

Det första jag tänker på är det klassiska ”så mycket böcker, så lite tid”. Det finns så enormt många böcker jag skulle vilja läsa, och fler kommer hela tiden. Men tiden! Jag får liksom inte mer timmar på dygnet ändå. Man måste ju hinna med annat också! Jag läser främst på bussen hem från jobbet, då får jag ca 45 minuter då jag inte kan göra så mycket annat. I med lurarna, bra musik, och sen gräva fram veckans projekt ur väskan, sen är resan fixad. Väl hemma kan det ju bli några sidor när man lagt sig, eller när sambon kollar på nåt på TV som jag inte är särskilt intresserad av.

I övrigt har jag svårt att hitta nackdelar. Det kanske inte finns några? Andra kanske kommer att säg att de inte har råd – jag har ju lyckligtvis inte det problemet. Sambon plockar hem böcker från biblioteket, så jag har t o m hemleverans. Kostar inte en krona extra!

Dock är det ju så att det ibland dyker upp en del böcker som är gallrade från biblioteket, och som får nytt hem hos oss, så enda nackdelen är kanske snarare var nästa bokhylla ska få plats!

Gratisreklam?

Det slog mig i samband med att jag läste lite andra bloggar. Vår huvudsyssla som bokbloggare är ju ändå att läsa och recensera böcker, och vill ju trots allt att nån annan än vi själva ska läsa vad vi skriver. ett sätt är ju då att länka till olika handlare på nätet, som t ex Adlibris, så att ens blogginlägg är länkat från respektive boks sida. Men det vi gör är ju på nåt sätt att producera en enorm mängd gratisreklam, och utan att få nåt för det förutom en annan vilsen besökare till bloggen. I bästa fall.

Så vad göra? Låta bli att länka eller utföra obetalt arbete åt handlarna?

Svårt det där!

 

 

 

 

The form and the feeling, eller att recensera eller inte recensera

Se där, en Loosegoatsreferens, det är inte varje dag!

Jag har tänkt att förändra recensionsformen lite här på bloggen. Å ena sidan gillar jag recensioner som bara babblar på, utan att spalta upp en massa rubriker som man måste förhålla sig till. Jag läser t ex en hel del spelrecensioner, och fullkomligt avskyr när man spaltar upp i form av t ex ”Grafik”, ”Teknik”, ”Miljö” osv. Å andra sidan gillar jag när man har en del fasta hållpunkter också, så det är svårt det där.

Men jag tänker hur som helst testa, inget är ju statiskt liksom, med att låna lite av formen som mikrobloggen sistatimmen kör på instagram. Skillnaden är att jag inte nödvändigtvis tänker begränsa mig till att bara skriva en mening på varje kategori, utan kan bre ut mig så mycket eller lite jag vill. Ska man var ärlig går det ju att fuska hur mycket som helst inom en mening ändå, det är bara att använda semikolon, tankestreck, vanligt kolon osv. Det går alldeles utmärkt att skriva en löjligt lång mening ändå på det sättet. Men jag gillar ändå att man förutom det vanliga med titel och författare har med en kort beskrivning av boken, nåt citat man gillar och ett omdöme. Så vi testar väl så får vi se. Först ut blir någon av de här två böckerna:

Färgkoordinerad läsning i väskan!

A post shared by David Lundgren (@bonjourparesse) on

Annonser