Mysteriet på Hester Hill

mysteriet_p_hester_hill-ohlsson_kristina-33273561-frntlFörfattare: Kristina Ohlsson

Beskriving: ”Meg och Frank ska tillbringa några sommarveckor hos farbror Eliot och Carl på Hester Hill. Så fort de kommer fram till det stora huset börjar det hända märkliga saker.

Vad är det för barn som Meg hör gråta på natten? Vem är flickan med flätan som väntar på den övergivna tågstationen? Och vad var det för olycka som hotade att förstöra både Hester Hill och hela byn.”

Omdöme: Vem gillar inte kombinationen spökhistoria, stort gammalt hus med hemliga gångar och konceptet ”det var en mörk och stormig natt”? ”Mysteriet på Hester Hill” riktar sig mot barn i slukaråldern (som jag tydligen inte växt ifrån) och är så pass välskriven och spännande att man med gott samvete kan läsa den när barnen gått och lagt sig bara för att ”kolla hur den slutar”. Den är snäppet snällare än de populära PAX-böckerna och är väl aldrig riktigt skrämmande utan håller sig på en lagom men fortfarande spännande nivå rakt igenom.

Ohlsson lyckas enkelt mejsla ut en intrig på ett sätt som känns väldigt gediget, klassiskt och genomtänkt – det här med tidsresor kan vara lite pyssligt men det hela sys ihop snyggt och prydligt utan att försöka förklara alldeles för mycket (det är ju annars ett irriterande problem när oförklarliga koncept ändå ska förklaras och det slutar med att man som läsare måste ta fram skämskudden å författarens vägnar). Boken som helhet skriker sommarlovsföljetong. Däremot hade jag velat ha lite mer av… allt. Lite mer tidsresor. Lite mer spökerier. Lite mer om karaktärerna. Det finns liksom alltid lite mer plats i efterrättsmagen. Mysrysligt var ordet!

Tack till Lilla Piratförlaget för recensionsexemplaret!

Finns på CDON, Bokus, Adlibris, bokhandeln i stan eller i huset där de snälla bibliotekarierna med fotriktiga skor jobbar.

Annonser

Landline

landline-rowellFörfattare: Rainbow Rowell

Beskrivning: ”In New York Times bestselling author Rainbow Rowell’s Landline, Georgie McCool knows her marriage is in trouble. That it’s been in trouble for a long time. She still loves her husband, Neal, and Neal still loves her, deeply — but that almost seems besides the point now. Maybe that was always besides the point. Two days before they’re supposed to visit Neal’s family in Omaha for Christmas, Georgie tells Neal that she can’t go. She’s a TV writer, and something’s come up on her show; she has to stay in Los Angeles. She knows that Neal will be upset with her — Neal is always a little upset with Georgie — but she doesn’t expect to him to pack up the kids and go home without her. When her husband and the kids leave for the airport, Georgie wonders if she’s finally done it. If she’s ruined everything. That night, Georgie discovers a way to communicate with Neal in the past. It’s not time travel, not exactly, but she feels like she’s been given an opportunity to fix her marriage before it starts. Is that what she’s supposed to do? Or would Georgie and Neal be better off if their marriage never happened?”

Omdöme: Jag gillade Rainbow Rowells Eleanor & Park och Fangirl väldigt mycket. Det här är faktiskt en lite vuxnare bok, men som ändå många gånger tassar runt i gränslandet strax efter man fyllt tjugo. För de som kan tänka sig en bok som både behandlar att hålla kärleken vid liv när man faktiskt blivit vuxen samtidigt som den beskriver tiden när man precis börjat träffas, då är det här en bok som kan falla i smaken.

Man kan spekulera i vad Rowell tycker är så intressant med att dissekera kärlek i olika former och åldrar, men lite är det så att det är just det som gör att hennes böcker blir så tillgängliga för så många läsare. Här gör hon det ännu en gång, men med ännu ett nytt perspektiv i förhållande till hennes tidigare böcker.

Även denna gång finns det massor att stryka under och citera för de som är lagda åt det hållet, då Rowell har en sällsynt bra förmåga att skriva riktigt minnesvärda one-liners, och hon är även väldigt stark när det gäller att skriva dialog. Något svårare är det dock att förstå var hon är rent tidsmässigt (nutid, dåtid, nutid fast tänker tillbaka på dåtid) så vid flera tillfällen tappade jag bort mig och undrade var både jag och karaktärerna befann sig i förhållande till tidsförloppet.

Rowell skämmer också bort oss med ett färgstarkt persongalleri, där till och med pizzabudet visar sig vara en person att tycka om. Man förstår Georgie, även om jag kan tycka att hon är lite väl naiv och inte inser att eftersom hon är en vuxen, arbetande person faktiskt kan göra saker för att påverka sitt liv, till skillnad från yngre karaktärer som är begränsade av omständigheter som pengar eller att kunna åka någon annanstans. Men hon är sympatisk, och man känner ju med henne boken igenom.

Märkligt nog köper jag ganska snabbt att Georgie hittar en magisk telefon, kanske främst på grund av att boken utspelar sig mellan 17 december och juldagen och att det då känns helt ok med nån sorts vardagsmagiska inslag. Det är ju jul liksom!

Boken är kanske alltså inte strikt en YA-bok, så den som hoppas på något sånt från Rowell får kanske fundera lite till. Jag tycker absolut att Landline är läsvärd, och att den har många kvaliteter som är värda ett besök på biblioteket eller bokhandeln.

Köp hos CDON, Adlibris, Bokus eller Glansholm.

Blandband

blandbandFörfattare: Steven Camden

Beskrivning: ”2013 flyttar Ameliah in hos sin mormor efter att hennes föräldrar har dött. Där hittar hon ett kassettband i gästrummet. Ett band med en pojkes röst på en röst som hon nästan inte kan höra, men som tycks tala till henne.

1993 spelar Ryan in en dagbok på ett gammalt kassettband. Han pratar om sin mammas död och om kärleken till en ny tjej som han precis har sett och som inte ens vet att han existerar.

Det är mer än bara kassettbandet som binder samman Ameliah och Ryan.

Det här är deras berättelse.”

Omdöme: Jag är ju så pass gammal att jag gjort massor med blandband. Suttit där och försökt pilla ihop en bra låtlista som utnyttjar minuterna maximalt. Skrivit med pyttesmå bokstäver i konvolutet. Nick Hornby har ju beskrivit det här minutiöst i ”High Fidelity”, som för övrigt är en av mina favoritböcker någonsin (filmen också för den delen). Dagens kids, ni fattar väl inte nånting just nu va? Ni har spotify-listor på 400 låtar istället.

Jag har oavsiktligt trillat in i nåt sorts ”död i familjen”-tema på sistone. Även den här boken handlar om döda föräldrar och hur man hanterar sorgen och saknaden. Steven Camdens debutbok utspelar sig alltså i två olika tidsperioder med 20 års mellanrum, och musiken tar stor plats för de båda karaktärerna Ryan och Ameliah. På sätt och vis blir musiken tidsmarkörer på samma sätt som i Rainbow Rowells ”Eleanor & Park”, och det finns likheter med denna även i bokens struktur. Handlingen förs framåt genom att man växelvis får läsa ur Ryans respektive Ameliahs perspektiv, och för att ytterligare särskilja dem används olika typsnitt.

Samtidigt finns det ju ett sorts mysterium i den här länken mellan 1993 och 2013 via kassettbandet som Ameliah hittar, och man undrar ju hur de hänger ihop. Det krävs iofs ingen Sherlock Holmes för att räkna ut det, men det är ändå en liten extra push. Det finns ett stycke alldeles i slutet av boken som syr ihop alltihop väldigt elegant.

Men så är det det här med 13-14-åringar som är lite väl brådmogna för sin ålder, men som samtidigt uppför sig som om de var runt 10 kräver att man tar allt med en rejäl nypa salt, men samtidigt är jag lite svag för lillgamla barn så för mig funkar det i det stora hela.

När jag kollade upp den här på Goodreads så har den förvånansvärt inte så höga betyg, och det verkar vara en ”antingen-eller”-bok. Vissa släpper den efter 50-100 sidor och tycker att den är urtråkig, och andra, där jag nog får räkna mig själv, tycker att det är en rätt trevlig bok. Inte på nåt sätt världsbäst, men rätt söt debut, och speciellt om man som sagt gillar ”Eleanor & Park” och vill ha mer i samma stil.

 

Köp på Adlibris, CDON, Bokus eller Glansholm.

Spökstaden

spokstaden-andra-boken-om-miss-peregrines-besynnerliga-barnTitel: Spökstaden: andra boken om Miss Peregrines besynnerliga barn

Författare: Ransom Riggs

Om: Jacobs tidsresa tillsammans med de andra besynnerliga barnen fortsätter i ett england 1940. Nya bekantskaper, nya faror och en riktig jäkla klipphängare på slutet!

Första raden: ”Vi rodde ut från hamnen, förbi guppande jollar som blödde rost från fogarna, förbi tysta sjöfåglar som satt i högtidliga församlingar bland havstulpanerna på resterna av sjunkna bryggor, förbi fiskare som sänkte sina nät och stirrade när vi kom glidande, osäkra på om vi var verkliga eller inbillade.”

Omdöme: Spökstaden tar vid nästan omedelbart där förra boken slutar, och det funkar absolut. Man vill ju veta vad som ska hända Jacob, Emma och de andra besynnerliga när de försöker ta sig till London för att bota Miss Peregrine från att vara fångad i sin fågelkropp, och allt detta under brinnande världskrig. Tempot är högre i den här boken, vilket naturligtvis beror på att Riggs inte behöver ägna någon tid till att introducera världen och dess karaktärer för oss läsare. Däremot fortsätter han göra sin värld ännu mer fantasirik och just besynnerlig, och återigen spelar fotografierna han samlat på sig en avgörande roll. Jag står fast vid att fotografierna är ett lyckodrag och tillför till berättelsen, och visst hade det varit roligt att få veta mer om ursprunget till vissa av fotografierna?

Vi får dessutom äntligen en uttalad och riktigt obehaglig skurk, även om det dröjer till slutet av boken, istället för ”bara” väsen och tomgastar i allmänhet. Man ska inte glömma bort vikten av en riktigt bra skurk, en bra hjälte definieras av hur välskrivna skurkarna är! Och jag måste säga att jag gillar Jacob och hans resa in i de besynnerligas värld och hur han slits mellan sin gamla och sin nya verklighet som en av de besynnerliga och den spirande kärleken till Emma.

Det är fortfarande ett rappt och drivet språk det handlar om och det går ruskigt snabbt att läsa boken – jag läste ut den här för flera dagar sen, men som vanligt tar det en stund innan jag får ur mig en recension…

Nåt jag uppskattar väldigt mycket med den här boken är faktiskt omslaget. Det här är en bokserie som har omslag som faktiskt fungerar väldigt bra för att intressera både killar och tjejer! Killar är ju oftast lite mer svårflörtade, men just att fotografierna på omslagen är så pass konstiga i kombination med bokens titel och omslagets typografi tror jag gör mycket för att göra främst killarna mer intresserade av boken.

Om man ska hitta något negativt är det nog så att största problemet med boken är att det lär dröja innan del tre kommer ut…

Tack till förlaget Rabén & Sjögren för recensionsexemplaret!

Köp på Adlibris, CDON eller Bokus.

 

Miss Peregrines hem för besynnerliga barn

miss-peregrines-hem-for-besynnerliga-barnFörfattare: Ransom Riggs

Om: Jacobs farfar dör under mystiska omständigheter, och det visar sig att alla sagor som farfar berättat är mer sanna än vad man kunde tro.

Första raden: ”Jag hade just börjat acceptera att mitt liv skulle bli helt vanligt, när högst ovanliga saker började hända.”

Omdöme: Jag förstår att Ransom Riggs tyckte att fotografierna var intressanta nog att skriva en bok om. Vissa av dem är verkligen fantasieggande, och det är faktiskt många gånger som bilderna hjälper mig som läsare att förstå exakt vad som Riggs vill beskriva. Jag har sett att andra haft synpunkter på att storyn känns för konstruerad runt bilderna, men den tanken slår aldrig mig under tiden jag läser boken, tvärtom. Jag dras in med hull och hår i den här skräck/fantasy-korsningen av Tim Burton, Neil Gaiman och Guillermo del Toro (det är ingen slump att just Tim Burton regisserar den kommande filmen). Huvudpersonen Jacob är precis så neutral att det är lätt för vem som helst att identifiera sig med honom, men det övriga persongalleriet är verkligen något utöver det vanliga, allt från flickor som måste knytas fast med rep för att inte flyga iväg till en pojke som har levande bin inuti sin kropp!

Tempomässigt kände jag att Riggs verkligen trampade gasen i botten under den sista tredjedelen av boken, lite på bekostnad av att mittenpartiet kändes lite långsamt, men eftersom finalen är så pass stark stör det inte så mycket. Ett rappt och enkelt språk får berättelsen framåt på ett bra sätt, och det känns aldrig tillkrångat och sidorna bara flyger förbi.

Jag är ju lite svag för tidsresor och superkrafter och just den här mysrysliga blandningen av fantasy som börjar i vår verklighet men som kommer ut nån annanstans så är man från 12 år och uppåt och inte är alltför lättskrämd så tycker jag absolut att det här är en alldeles utmärkt bok att sätta tänderna i! Uppföljaren, ”Spökstaden: andra boken om miss Peregrines besynnerliga barn” har precis kommit ut på svenska och kommer att recenseras här inom kort!

Finns att köpa på Adlibris, CDON, Bokus.

Kolla in Ransom Riggs egen boktrailer här nedan:

Tack till Rabén & Sjögren för recensionsexemplaret!

På liv och död i andra världskrigets skugga

pa-liv-och-dod-i-andra-varldskrigets-skuggaTitel: På liv och död i andra världskrigets skugga

Författare: Kim M. Kimselius

Om: Theo, Ramona och Ulrika som reser i tiden och hamnar i Nazityskland och möter både tyska SS-officerare, förföljda judar och hamnar i koncentrationsläger.

Första raden: ”Trampet av militärstövlar ekade mellan husväggarna när klackarna rytmiskt slog mot gatans stenläggning.”

Omdöme: När jag gick i skolan sa lärare och skolbibliotekarien alltid att man skulle läsa Olof Svedelid för att läsa spännande historiska ungdomsböcker. Jag hoppas att de tipsar om Kim M. Kimselius på samma sätt. Mitt tolvåriga jag hade gått helt bananer i biblioteket efter att ha läst den här och lånat hem så många böcker som hans lilla Adidas-ryggsäck fått plats med, och antagligen några till. Det är en väldigt spännande bok med ett riktigt bra driv, inte minst som man precis som citatet ovan beskriver, kastas rätt in i handlingen på samma sätt som bokens huvudpersoner. Det är en hyfsat trovärdig dialog (undantagen är väl när ett par av huvudpersonerna håller lite väl insatta historielektioner för personer de möter i boken, men det är en sorts kreativ frihet som känns helt ok i sammanhanget) och kompletta karaktärer som tilltalar både killar och tjejer. Språket i sig är rappt och lättläst utan att vara förenklat, och förmedlar stämningar och miljöer på ett alldeles utmärkt sätt. Ett stort plus för faktadelen i slutet av boken med både ordlista och kronologisk förteckning över de viktigaste händelserna under andra världskriget. Det som gläder mig lite extra är att den är skriven på ett sådant sätt att både killar och tjejer kan läsa den med stor behållning, t o m omslaget och titeln är sådana att det bör locka även de killar som tycker att ”böcker ser så tråkiga ut”.

I dessa tider där främligsfientligheten bara växer sig starkare och högerextrema strömningar i Europa är en del av vardagen är den här boken nästan viktigare än någonsin för att barn och ungdomar (och vuxna för den delen) ska kunna förstå varför det är så viktigt att bekämpa detta. Den här boken är ett jättebra sätt att nå ut till skolungdomen och använda i skolan och knyta an till undervisningen, men fungerar naturligtvis jättebra som traditionell skönlitteratur. Rekommenderas varmt för alla över 12 år!

Adlibris, CDON, Bokus.

Provläs här!

Rubinröd

9163869616

Sambon ville som sagt ha ett utlåtande angående Rubinröd, av tyska Kerstin Gier (jag trodde hon var svensk först, men sen slog det mig att ”svenska” namn av nån anledning också är väldigt vanliga i Tyskland). Och jag tycker väl att den är ok, om än med förbehåll, och passar troligen bra för sådana som kanske inte riktigt har åldern inne eller av andra anledningar inte är mogna för lite våldsammare YA-litteratur som t ex Hunger Games eller Divergent eller liknande. Jag såg att den stod sorterad under ”feel-good fantasy” på Akademibokhandeln och det känns som en vettig beskrivning, mer chick-lit än sci-fi liksom.

Bokens huvudpersoner Gwendolyn och Gideon tillhör två familjer som har en genetisk förmåga att resa i tiden och dras in i ett äventyr med hemliga planer och intriger, mystiska sällskap och spännande händelser.

Den är oerhört lättläst och lätt att ta till sig, även om den utlovade romatiken och jämförelserna med såväl Romeo och Julia och Edward och Bella känns lite väl ansträngd, men den utvecklas säkert i de två kommande delarna. 

Men det finns ett par saker med boken som slår en. Det är själva berättelsen som intresserar mig nåt så när – för guds skull, jag är uppfödd på superhjälteserier där man reser i tiden lika lätt som man tar bussen, så det är klart att jag gillar det – men huvudpersonerna känns väldigt grovyxade. Jag bryr mig faktiskt inte särskilt mycket om den, vilket är bokens stora problem. Gideon har få, om ens några sympatiska drag, och Gwendolyn framstår som både mentalt yngre och dummare (eller utan självkänsla) än vad hon egentligen är har. Det stör, som för många sura toner i ett annars ok framfört musikstycke, att jag som läsare ska sitta och bli frustrerad över att huvudpersonerna uppför sig så som de gör, och det är ett problem som jag inte tidigare upplevt så tydligt som i den här boken. Jag fattar liksom inte deras attraktion till varandra, var den kommer ifrån förutom att han är snygg, men det får ju ändå inte anses räcka i dagens samhälle. Med det sagt så har boken ändå kvaliteter som gör att den fungerar som läsning för bokhungriga tweens som vill ha lite lagom småmysig läsning när alla anda böcker är utlästa/utlånade.

Del två och tre kommer ut på svenska under 2013.